Största snödjup i mars

För både Götalands och Svealands del är det mars och delvis även april månad som svarat för de absolut största uppmätta snödjupen för hela året.

Så skulle det sannolikt ha varit även för Norrlands del om inte stationen Kopparåsen (med det svenska rekordsnödjupet från slutet av februari 1926) avslutat mätningarna vid månadsskiftet februari/mars. Men eftersom Kopparåsens snödjup knappast var representativt för något större område utanför själva stationen, så är det inte motiverat att för den stationen försöka interpolera några rekordvärden för resten av säsongen.

De största snödjupen i mars i Norrland

De i fjälltrakterna mycket snörika säsongerna 1989 och 1976 finns representerade i rekordtabellen för största snödjup i mars månad. Men det absoluta rekordet är från mars 1993, då en mycket nederbördsrik marsmånad höjde snödjupet till rekordvärden i Katterjåkk efter en mer långsam uppbyggnad av snötäcket tidigare under säsongen.

265 cm Katterjåkk (Lappland) den 13 mars 1993

Väderstationen i Katterjåkk
Väderstationen i Katterjåkk den 23 november 2006. Foto SMHI Förstora Bild

262 cm Leipikvattnet (Jämtland) den 2 mars 1989

260 cm Riksgränsen (Lappland) den 16-31 mars 1905

255 cm Baksjönäset (Jämtland) den 2 mars 1976
Vid stationen utfördes inte dagliga mätningar av snödjup, varför det maximala snödjupet under månaden eventuellt kan ha varit något större.

255 cm Kopparåsen (Lappland) den 31 mars 1925

239 cm Riksgränsen (Lappland) den 31 mars 1953

230 cm Björkede (Jämtland) den 2-3 mars 1976

Tidigare publicerade men tvivelaktiga eller felaktiga värden

289 cm Degersjö (Ångermanland) den 1-3 mars 1931
Värdet publicerades i Nederbörden i Sverige 1931 men har senare underkänts. Stationen rapporterade flera andra orealistiskt höga värden under 1930-talet, möjligen beroende på förväxling av mätskalor. För fler detaljer se kommentarerna kring största snödjup i februari.

De största snödjupen i mars i Svealand

1951 dominerar i rekordtabellen för mars med två noteringar på 180 cm eller däröver. Vissa andra år finns också representerade med enstaka värden, till exempel mars 1927.

187 cm Ulvsjö (Dalarna) den 16 mars 1951
Stationen hade inte dagliga mätningar av snödjup. Uppgiften föreligger i form av en anteckning i journalen och är inte införd i den ordinarie kolumnen för snödjupsuppgifter.

Nederbördsjournal från Ulvsjö mars 1951
Nederbördsjournal från Ulvsjö för mars 1951. Snödjupet 187 cm angivet i form av en anteckning i journalen. Förstora Bild

180 cm Blåbärskullen (Värmland) den 28-29 mars 1951

170 cm Gördalen (Dalarna) den 24-25 mars 1913

168 cm Gråtbäck (Dalarna) den 2 mars 1927

164 cm Ramshyttan (Värmland) den 31 mars 1951
Stationen hade inte dagliga mätningar av snödjup, varför det maximala snödjupet under månaden eventuellt kan ha varit något större.

164 cm Lekvattnet (Värmland) den 31 mars 1909
I kolumnen för snödjup i skog var det största värdet 176 cm.

De största snödjupen i mars i Götaland

I Götaland dominerar mars 1951 i rekordtabellen. I senare tid svarar mars 1966 och 1977 för de största snödjupen.

Enligt anteckningar i observationsjournalerna var snöförhållandena mycket svåra även i mars 1888 och 1881. Men eftersom det praktiskt taget saknas regelbundna snödjupsobservationer från den tiden, så är det svårt att avgöra i vilken utsträckning uppgifterna avser snödrivor.

165 cm Krakstad (Dalsland) den 27 mars 1951
Stationen räknades tidigare till Värmland och Svealand.
Stationen hade inte dagliga mätningar av snödjup, varför det maximala snödjupet under månaden eventuellt kan ha varit något större.

146 cm Ödskölt (Dalsland) den 27 mars 1951

136 cm Tolsgården (Västergötland) den 29-31 mars 1951

125 cm Tranhult (Småland) den 30 mars 1951
Stationen hade inte dagliga mätningar av snödjup, varför det maximala snödjupet under månaden eventuellt kan ha varit något större.

120 cm Krakstad (Dalsland) den 1 mars 1966
Stationen räknades tidigare till Värmland och Svealand.

110 cm Godegård (Östergötland) den 1-3 mars 1977

(110 cm Gångarebo (Halland) den 28-31 mars 1940)
Tveksamt värde. Det kan vara fråga om snödrivor, vilket får stöd av observatörens anteckning att snön låg ojämnt.

105 cm Tolsgården (Västergötland) den 27 mars 1924

105 cm Skeppsholmen (Västergötland) den 1 mars 1895
Stationen hade ej dagliga mätningar av snödjup, varför det maximala snödjupet under månaden eventuellt kan ha varit något större.

104 cm Bredviken (Dalsland) den 4 mars 1977

104 cm Mörkö (Västergötland) den 30 mars 1951

Äldre och svåranalyserade värden

200 cm Gödeberg (Småland) den 10 mars 1888
Enligt noteringar i journalen ökade snödjupet från 1 meter till 2 meter under de första tio dagarna i mars 1888. Under samma period föll 57 mm nederbörd i smält form. Mycket talar således för att det mätningen kan avse snödrivor.
Samma månad gjorde observatören i Mörbylånga på Öland en notering om att snön låg mycket ojämnt och på sin håll upp till 20 fot, vilket ungefär motsvarar 6 meter!