Sommaroväder

Trots att sommaren är den tid de flesta anser att vädret är som mest behagligt och vackert, kan man konstatera att det normalt är under sommarmånaderna vi har de största nederbördsmängderna.

Ett kraftigt sommarregn piskar körsbärsträd.
En störtskur piskar grönskan en eftermiddag i juli.
Foto Gunn Persson

Statistiskt faller det i genomsnitt dubbelt så mycket nederbörd i en sommarmånad än i en vintermånad, men tiden för nederbörd är däremot mindre än hälften av vad den är under vintern. 

Att det regnar så mycket på sommaren hänger samman med att varm luft kan innehålla mer vattenånga än kall luft och att de skurar som vi har sommartid därmed kan bli fler och kraftigare än andra tider på året.

Sommarregn faller oftast på dagen

Utmärkande för sommarnederbörden är att den ofta faller under dagen. Det är paradoxalt nog solen själv som skapar det typiska eftermiddags-åskvädret.

Under förutsättning att luftmassan är tillräckligt instabil, vilket den är om det är kallt i den övre delen av atmosfären, innebär den successiva soluppvärmningen av markytan vid de lägsta luftskiten att det bildas kraftiga uppvindar, genom att den varma och därför lätta luften vid marken börjar stiga.

Vid stigningen avkyls den och vattångan i luften kondenserar. Det bildas med andra ord ett moln. Till en början är det litet och oskyldigt, men efterhand som dagen går kan det växa till ett stort bymoln, som är förutsättningen för såväl skyfall som hagel och åska.