Snörullar och isbollar

Snörullar kan bildas i töväder när kraftig vind river upp ett tunt täcke våt snö på ett hårt underlag, oftast skare. Den lösrivna snöfliken rullas vidare tills det bildats en så stor rulle att vinden inte längre förmår flytta den. Isbollar är liknande formationer som hittas i vatten eller på stränder.

Att se snörullar i tusental dra fram över öppna fält och ängar, såväl uppför som nedför sluttningar, är enligt alla ögonvittnen ett fantastiskt skådespel. Men chansen att få se det hända anses mycket liten.

Möjligheten är förstås större att i efterhand få se snörullar i förstenade former, små och stora om varandra, upprättstående eller omkullstjälpta och i regel med tydliga rullspår efter sig. De meteorologiska förutsätt-ningarna borde egentligen föreligga ganska ofta i Sverige, men rapporterna är fåtaliga.

Snörulle
Långsmal snörulle i sluttning.
Foto Petr Dlouhý

Snörullar upp mot cirka 90 centimeter i diameter har beskrivits i litteraturen. Fenomenet finns rapporterat från bland annat Skandinavien, Brittiska öarna, Centraleuropa och norra Nordamerika.

Snöbollar

Att de normalt cylinderformade snörullarna i sällsynta fall verkar anta en sfärisk form kan bero på att rullsträckan varit kort och att bollarna inte hunnit vidga sig tillräckligt för att anta den typiska cylindriska formen.

Isbollar

Ibland kan man påträffa isbollar eller snöbollar i vattendrag, från några centimeter i diameter, till upp mot en meter stora.

En trolig förklaring till detta är att det är snörullar som helt enkelt blåst eller rullat ner i vattnet. Vågorna kan sedan ge rullarna en sfärisk form. Det krävs nog även en låg lufttemperatur och vattentemperatur nära noll, så att det sker påfrysning.

En annan förklaring till isbollar är att vinden kan driva samman snösörja mot en strand, dela upp den i långa band eller klumpa ihop sörjan till bollar.

Om vattenståndet sjunker kan isbollarna bli strandsatta och frysa fast.

Några fall med stora snörullar i Sverige

Den 3 mars 2013 iakttogs snörullar i Edsbyn i Hälsingland. Knappt ett dygn tidigare hade ett intensivt lågtryck passerat med kraftiga vindar och stora mängder snö.

Snörullar i Edsbyn i mars 2013.
Snörullar i Edsbyn i Hälsingland den 3 mars 2013.
Foto Martin Essen-Möller

Den 15 december 2012 observerades efter en natt med kraftig sydostvind mängder av snörullar av Karl-Erik Pousette vid Edsviken i Sollentuna. De var cirka 30 centimeter höga och fanns dels på ängen i förgrunden men också på sjön i bakgrunden.

Snörullar december 2012
Snörullar vid Edsviken i Sollentuna 15 december 2012.
Foto Karl-Erik Pousette

Den 8 februari 2011 skapades snörullar i form av snöbollar utanför Borås. Snöbollarna skapades i samband med vindbyar av stormstyrka samtidigt som det snöade och haglade och temperaturen var omkring noll.

Snöbollar skapade i samband med stormvindar och nederbörd.
Snöbollar utanför Borås skapade i samband med stormvindar och nederbörd den 8 februari 2011.
Foto Lennart Magnusson

Några dagar efter trettonhelgen 1989 upptäcktes stora snörullar på Storsjöns is i Jämtland. Dessa rullar hade en diameter på mellan 30 och 80 cm, de största alltså stora som tunnor. Tillkomsten av dessa följde det typiska mönstret; efter ett par dygn med minusgrader och åtföljande skarskikt på isen, bildades ett tunt täcke av nysnö, varpå vinden slog om till västlig med en medelhastighet på 10-14 m/s och vindbyar upp till 22 m/s, samtidigt som temperaturen steg till ett par plusgrader. Det var med stor sannolikhet detta som satte den krama snön i rörelse och snörullarna bildades.

Någon vecka tidigare, under nyårshelgen 1989, hittades snörullar i Älvdalen av SMHIs väderobservatör Per-Erik Héden. Det var med all säkerhet storm- och orkanbyar över Dalarna den 30 december 1988 som initierat rullarna. Snörullarna förekom längs en sträcka på cirka en kilometer. De största hade en diameter på drygt 60 centimeter medan bredden varierade mellan 20 och 40 centimeter.

Några fall med stora isbollar vid vatten

Den 15 och 20 februari 2011 iakttogs isbollar vid Vättern från Bårstadbadet till Hovanäsudden, Borghamn söder om Vadstena.

Isbollar Vadstena 5
Isbollar vid Vättern söder om Vadstena.
Foto Lotta Birgersson
Isbollar Vadstena 3
Isbollar vid Vättern söder om Vadstena.
Foto Lotta Birgersson

Ett väderomslag den 11 februari 2011 bidrog sannolikt till bildandet av isbollar, som något senare iakttogs längs den låga strandängen utmed Kapellviken vid Ölands södra udde. Den milda inledningen på februari med några plusgrader och ihållande väst- till sydvästvindar bröts när ett lågtryck med snöfall passerade. På eftermiddagen den 11 kröp temperaturen under noll och vinden ökade och vred samtidigt över på nord till nordnordost.

Sannolikt var snön, som då föll, kram och den friska till hårda vinden skapade snörullar som över gick till snöbollar när de hamnade i vattnet. Mycket tyder också på att havsvattenståndet då var högt, men att det därefter sjönk varvid bollarna som hamnat i havet blev strandsatta och fastfrusna.

isbollar Ölands södra udde
Isbollar vid Ölands södra udde fotograferade den 18 februari 2011, men uppstod troligen den 11 februari.
Foto Göran Andersson
Isbollar vid Ölands södra udde fotograferade den 18 feb 2011
Isbollar vid Ölands södra udde fotograferade den 18 februari 2011.
Foto Göran Andersson

Den 18 december 2009 gjordes en annan iakttagelse av isbollar vid Ölands södra udde av personal vid Ottenby fågelstation.

Inledningen av december 2009 hade varit ganska mild men den 15 drog ett lågtryck fram över Götaland. Temperaturen på södra Öland sjönk under noll och det snöade och regnade där. Kallfronten som hörde till lågtrycket låg över södra Öland den 16 och då föll snö vilket gav ett snötäcke där.

Den 17 hade lågtrycket sitt centrum söder om Gotland. Vinden var till en början nordlig till nordostlig men den vred över på ost frampå kvällen då den även ökade på. Högsta medelvindhastigheten var 14 m/s.

Den hårda vinden från ost fortsatte under nästa dag, den 18. Den högsta medelvindhastigheten var då 15 m/s och en temperatur på någon minusgrad observerades. Samtidigt sjönk vattenståndet vilket kan ha fått de nybildade isbollarna att stranda och bli liggande.

Isbollar i motljus
Isbollar stora som bowlingklot vid Ölands södra udde 18 december 2009.
Foto Ottenby fågelstation
Isboll i handen
En närbild på ett av iskloten vid Ölands södra udde 18 december 2009. Storleken framgår av handen.
Foto Ottenby fågelstation

Ett fall med isbollar från 1988 (okänt datum) rapporterades till SMHI 1990 i efterhand. Den observationen gjordes vid Gillinge i Stockholms skärgård och bollarna var 3-7 cm stora.

Ett annat fall från 11 mars 1958 och Falsterbo finns att läsa om i Stora boken om Naturfenomen av Clas Svahn. I detta fall observerades händelsen av ett ögonvittne som såg hur snö som blåste ut i havet rullades ihop till små bollar av en tennisbolls storlek. Det låg hundratals bollar längs stranden.