Varning klass 1, SverigeSnöflingor bildas genom att iskristaller som bildats i molnen klumpas ihop. Iskristaller och vattendroppar finns tillsammans i molnen, men en sådan blandning är inte stabil, utan iskristallerna kommer att växa till på vattendropparnas bekostnad.
Temperaturen har stor betydelse för vilken typ av iskristaller som bildas. De snöflingor som uppstår kommer därför också att ha olika utseende vid skilda temperaturer. De är ofta stora när temperaturen är nära noll, medan kraftig kyla medför att snöflingornas dimension minskar.
Normalt sett har en snöflinga, eller snöstjärna, 6 stycken huvudgrenar, men i sällsynta falll har det dubbla antalet observerats. När iskristallerna når marken lagras de i skikt. Kall nysnö bildar ett lätt och poröst lager medan fuktig nysnö, kramsnö, blir ett kompakt lager.
När snöflingorna, eller egentligen de sammanbakade snöflingorna, är flera centimeter i diamter kallas de snarare snöflak eller lapphandskar! Läser man i Gösta Liljequists bok Meteorologi står det: ”Vanligen observerar man centimeterstora flingor, men de kan någon gång förekomma i upp till decimeterstora flak.” En meteorolog här på SMHI mätte också vid ett tillfälle upp flak som var hela 8 cm.
Förutsättningar för snöfall
Det finns två uppenbara förutsättningar för att det skall falla snö:
1. Det måste finnas ett moln som är kapabelt att producera nederbörd, och sådana moln uppstår om luften tvingas uppåt (hävs) så att den avkyls och kondensation av vattenånga kommer igång. Hävningen kan åstadkommas på i huvudsak tre olika sätt:
a) Luften kan tvingas uppåt vid en varmfront eller kallfront.
b) Luften kan värmas upp över en förhållandevis varm vattenyta vintertid eller över en soluppvärmd markyta sommartid.
c) Luften kan tvingas uppåt när den stöter på ett terränghinder.
2. Temperaturen nära markytan måste vara under eller bara obetydligt över noll.
Snö blir för övrigt inte tyngre bara för att det börjar tina. Tätheten (densiteten) ökar men den totala belastningen på till exempel ett tak förblir densamma. Börjar det däremot regna kan tyngden öka om snön förmår suga upp mer vatten än vad som droppar ner från taket.
Kategorier och mätningar
Man delar in snöfall i lätt, måttligt och tätt snöfall. Gränsen mellan lätt och måttligt snöfall går vid 0,5 cm ökning av snödjupet per timme. Vid tätt snöfall ska snödjupet öka med 4 cm per timme.
Snödjupet mäts klockan 7 på en någorlunda slät markyta utan nämnvärd drivbildnig. Mätningen sker på en centimeter när, och det rapporterade snödjupet skall avse medelvärdet från minst fem mätpunkter med några meters avstånd.
