SMHIs varningar

SMHIs prognos- och varningstjänst ger information för skydd av liv och egendom. Arbetet bedrivs dygnet runt och SMHI har ständig beredskap för akuta insatser. SMHI utfärdar varningar när väderutvecklingen väntas innebära risker för allmänheten och störningar i samhällsfunktioner.
 

Varningarna ges för meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska förhållanden och är uppdelade i tre olika klasser; klass 1, klass 2 och klass 3, där klass 3 är den mest allvarliga.

Att SMHI utfärdar en varning innebär inte att det aktuella väderfenomenet kommer att inträffa, men att sannolikheten är stor för att det kommer göra det. Varningar och prognoser justeras kontinuerligt.

När går varningar ut?

Det finns tydliga kriterier för när SMHI ska gå ut med varningar.

Kriterierna har bestämts av SMHI i samråd med myndigheter, landsting och kommuner. När det gäller varningar till havs finns det även internationella överenskommelser att ta hänsyn till.

Om ansvarig meteorolog, hydrolog eller oceanograf på SMHI gör bedömningen att sannolikheten för att varningskriteriet ska uppfyllas överstiger 50 % går varningen ut, upp till 24 timmar innan händelsen beräknas inträffa. För hydrologiska varningar gäller upp till 48 timmar innan händelsen beräknas inträffa.

Varningen följs sedan upp kontinuerligt utifrån senast tillgängligt underlag fram till dess att händelsen är över. Justeringar av varningen kan göras om nya prognoser till exempel visar att området som omfattas bedöms ändrat, eller att högre eller lägre varningsklass bör gälla.

Så sprids varningar

SMHI har ett nationellt uppdrag att utfärda varningar inom meteorologi, hydrologi och oceanografi för Sverige. Varningar från SMHI utfärdas av ansvariga meteorologer, hydrologer och oceanografer som är experter inom sina respektive områden. Varningarna sprids via SMHIs kanaler – webb och Twitter - samt via massmedia. Varningar förmedlas även via mejl till centrala myndigheter, länsstyrelser, kommuner och landsting. Varningar finns även tillgängliga som öppna data via API. SMHI har också särskilda larmtjänster som till exempel energi- och fastighetsbolag kan abonnera på.

SMHI kan också ge ut en meteorologisk- respektive hydrologisk risk. Risken utfärdas när det kan bli ett besvärligt väderläge men då det är större osäkerheter i väderutvecklingen. Osäkerheten kan ligga i fenomenets styrka eller geografiska omfattning. Om osäkerheten i prognosen minskar kan risken övergå i en varning. Risk förmedlas på samma sätt som varningar.

På begäran anordnas såväl nationella som regionala samverkanskonferenser där berörda aktörer medverkar och delges senaste prognoser från SMHI som underlag till beslutfattande om åtgärder.

Prognosen är grunden

Det som ligger till grund för att en varning utfärdas är den aktuella väderprognosen. Hur man gör en väderprognos kan kortfattat delas in i tre steg.

I det första steget samlas observationsdata in från en mängd olika källor, med parametrar så som temperatur, vind, lufttryck, molnighet och mycket mera. Detta gör man för att kartlägga utgångsläget.

I steg två sammanställs insamlad data i superdatorer som sedan kör fysikaliska prognosmodeller med mycket avancerade matematiska beräkningar för att se väderutvecklingen. Ansvarig meteorolog jämför sedan olika modeller med varandra och väljer den modell som fångat den mest sannolika utvecklingen. Meteorologen kan dessutom själv göra mindre ändringar i databasen innan den godkänns.

I steg tre förfinas prognosen beroende på vem som är slutkund. Som exempel så tas väderpresentationer fram som är lämpliga för olika media.

Viktiga beslutsunderlag

SMHIs varningar är viktiga beslutsunderlag för samhället. De kan leda till åtgärder hos myndigheter och kommuner för att förbereda eller hantera störningar. Det kan handla om anpassningar av kollektivtrafik, vidta åtgärder för att snabbt hantera strömavbrott, förberedelser för insatser på vägnätet, råd till hushåll som riskerar översvämningar och så vidare.


 

Historik

  • 1873 Statens meteorologiska centralanstalt (MCA) bildas. Om man misstänker att ett stormlågtryck närmar sig skall vissa viktiga hamnorter informeras.
  • 1902 inträffade en storm som medförde att varningar till havs infördes ett par år senare
  • 1930 införs frostvarningar (Görs ej längre av SMHI)
  • 1950-talet införs Varningar för halka och trafiksvårigheter (Görs ej längre av SMHI)
  • 1980 införs fjällvädervarningar efter att flera svåra olyckor inträffat i fjällvärlden, där olyckan i Anarisfjällen i Jämtland i februari 1978 då åtta människor frös ihjäl var den värsta.
  • 1995 införs varningar för flera parametrar med fasta kriterier. Först i tre nivåer som sedan blir två, där nivå 1 är den allvarligaste.
  • 2002 Nivåerna ersätts med klasser där klass 1 är den lindrigaste och klass 2 den allvarligaste.
  • 12 december 2005. Premiär för ny varningssida med presentation på karta i flera färger. Klass 3 införs för att fånga de svåraste ovädren. (Mycket på grund av stormen Gudrun 8-9 januari 2005)
  • 2006 startade webbsidan meteoalarm.eu där man kan se varningar i större delen av Europa.
  • 2013 infördes varningar för höga temperaturer i Sverige.
  • 2015 ny version av varningssidan där begreppet ”Risk” införs.