Skydd mot blixten

Varje år skadas ett antal människor av blixten, och många vet inte hur man på bästa sätt skyddar sig. Några enkla riktmärken är att befinna sig lågt och gärna i en bil eller inomhus, men det finns en del andra saker som också kan vara bra att tänka på.

Blixten söker som bekant den kortaste vägen från molnet till jorden, där det minsta motståndet genom luften finns. Detta innebär att nedslagen oftast sker i föremål som sticker upp över omgivningarna, såsom personer (och objekt) på vida, öppna fält, på berg, i båtar, vid stranden och andra plana, öppna platser där en uppstickande person kan vara den högsta punkten på flera hundra meters avstånd.

Människan utgör i sådana fall en åskledare. Att hålla upp paraply eller golfklubba, att cykla eller stå i båt vid fiske under åskväder innebär även det risker. Också på mycket högt belägna ställen, i höga byggnader, master osv. är risken större för blixtnedslag än i lågt belägna områden.

En person som befinner sig i öppen terräng, på kalfjäll eller dylikt, och inte kan nå lämpligt skydd, gör bäst i att i någon svacka i terrängen gå ned på knäna och böja sig framåt med händerna på knäna. För den som ligger utsträckt på marken är risken större till följd av stegspänningseffekten som förklaras nedan.

Hus och bilar är säkra platser

Det är oftast relativt säkert att hålla sig inomhus under åskväder även om åskledare inte finns på huset. Helt riskfritt är det emellertid inte vid nedslag på taket eller i närheten.

Kontakt med värmeelement, vägganslutna telefoner och elektrisk utrustning bör undvikas liksom med TV-anslutning till ytterantenn. Du bör inte heller tvätta dig eller duscha eftersom ström kan ledas genom vattnet vid ett nedslag.

En bil ger ett bra skydd mot blixten, eftersom metallhöljet tjänar som avledare via glidgnistor över bildäcken till jord. Ett känt exempel på liknande verkan (Faradays bur) är Eiffeltornet i Paris. Det utsätts rätt ofta för blixtnedslag men besökare i tornet undgår i allmänhet skador från blixten.

Varning för sidoblixtar

Under ett åskväder i augusti 1982 sökte 16 turister skydd under ett träd i James Park i London. Vid ett blixtnedslag kastades alla till marken men ingen av dem dödades.

Människor tätt tillsamman i en sådan situation löper risk att blixten går från skuldra till skuldra. En samling människor bör således alltid sprida ut sig vid åskväder.

Sidoblixtar kan uppstå från metallföremål, trådstaket, räcken, skenor och liknande som därför bör undvikas i åsksituationer.

Om en person överraskas av ett åskväder är det tyvärr inte ovanligt att han eller hon springer till ett träd i närheten. Risken är särskilt stor att bli skadad eller träffad av blixten om det gäller ett fristående träd, som lättare träffas av blixten.

Torn, stolpar, skorstenar och liknande utgör av samma anledning riskabla ställen. Däremot är det relativt säkert att stå under en kraftledning såvida man inte ställer sig nära stolparna.

Om personen trots allt blir kvar vid trädet är det bäst att stå dels med fötterna nära intill varandra dels en bit från stammen för att minska risken för stegspänningseffekten respektive överslag från trädet eller en gren till kroppen.

Undvik bad

Badning och simning under åskväder ska undvikas eftersom det kan inträffa att blixten ibland slår ned i vatten. En simmande person i området får därvid ström genom kroppen.

Strömstyrkan beror av avståndet till inslagspunkten och om vattnet är salt eller inte. Salthaltigt vatten är bättre elektriskt ledande och den elektriska laddningen flyter snarare förbi den simmande än genom dennes kropp i ett sådant fall.

Några andra råd

  • Alla metallföremål i nära kontakt med kroppen bör avlägsnas eftersom de annars kan orsaka brännskador vid blixtnedslag.
  • En person i blöta kläder utgör en bättre elektrisk ledare än en i torra kläder, vilket betyder att den potentiella faran för skador är mindre eftersom strömmen då kan antas gå mer ytligt genom kläderna och inte genom kroppen.
  • På golfbanan bör golfklubbor och annan utrustning inte vara kroppsnära. Metallförsedda golfskor är olämpliga i åsksituationer. Direkt eller indirekt påverkan av blixten kan förekomma även om åskmoln inte finns alldeles ovanför en person eller plats.
  • Vid tältning under åskväder bör man sitta mitt i tälten och med hopdragna ben.
  • Segelflygplan som bogseras upp i luften i en åsksituation löper vissa risker även om ett åskmoln kan tyckas vara på betryggande avstånd. Linan vid bogseringen utgör en form av åskledare. Flygning med drakar, liksom glidflygning är inte heller lämpligt.

Texten är hämtad och sammanställd från ett kompendium med titeln: Blixt och Dunder, Myter och Fakta, utgiven av meteorolog Erik Schmacke 1994.

Inom verksamhetsområden där man inte kan skydda sig mot åska, kan man skaffa information om åskrisk och eventuellt försäkra sig om en varning vid stor åskrisk, som kan fås genom SMHIs åskvarningstjänst.