Sammansatta halos

Ibland kan flera halofenomen uppträda samtidigt. Nedan presenteras några spektakulära exempel.

Sollefteå - november 2015

Den 23 november fick SMHI in flera rapporter att holofenomen observerats i Västernorrland.

Det mest spektakulära exemplet kom från Sofia Andersson som tog nedanstående vackra bilder cirka kl 10.30.

Sammansatt halo i Sollefteå 23 november 2015
Ett antal halokomponenter syntes över i Sollefteå 23 november 2015.
Foto Sofia Andersson Förstora Bild

Solen står nära horisonten bakom Sollefteå kyrka. Upp från solen strålar en vertikalpelare och runt solen syns en ring, 22°-halon.

Ovan ringen rakt över solen syns det mest ljusstarka halofenomenet som består av två delar en övre tangerande båge och en Parry båge.

På de följande bilderna syns fler halokomponenter.

aningen till vänster om solen
aningen till vänster om solen
Foto Sofia Andersson Förstora Bild

Långt till vänster om solen och till vänster om 22°-halon syns andra ljusa linjer och en färggrann halo. Perspektivet gör att de är svåra att identifiera. Men den färggranna är troligen en super lateral båge och inte 46°-halon. Den senare halokomponenten finns i bilden men är tämligen svag.

fler halokomponenter till vänster om solen
Fler halo-komponenter till vänster om solen
Foto Sofia Andersson Förstora Bild


Fler halo-komponenter till vänster om solen. Haloexperten Les Cowley fick ta del av dessa bilder och har gjort en detaljerad analys av de olika komponenterna.

Huskvarna - december 2009

Strax utanför Huskvarna observerades en sammansatt halo med några mycket sällsynta komponenter den 30 december 2009, varav några sällan har setts utanför Antarktis.

Den 30 december 2009 låg ett högtryckscentrum över Sydnorge. Detta gav en svag nordlig vind över Vättern. Nere vid södra änden av sjön låg lite moln men över byn Carlfors på höjderna ovanför Huskvarna var temperaturen under -10° och soligt.

Små iskristaller svävade i atmosfären. Dessa reflekterade och bröt ljuset från solen så att det uppkom ett flertal olika halofenomen. Några av dem är mycket sällsynta och har bara i undantagsfall observerats utanför Antarktis. Turligt nog för oss intresserade var Lotta Gustavsson där och fotograferade händelsen cirka 12.45.

Sammansatt halo med sällsynta komponenter Foto Lotta Gustavsson Förstora Bild

Ovanligt färgglad

Några av de observerade halokomponenterna förekommer oftare än andra. Exempelvis syns 22°-graders halon som i detta fall är en svag ring kring solen på just 22° avstånd. I dess överkant ligger en mycket kraftigare ljus båge, som är den övre tangerande bågen.

På större avstånd från solen syns en regnbågsfärgad halo. Utifrån dess avstånd från solen kan man misstänka att det är den så kallade 46°-halon, men den ska inte vara så färgglad. Ett annat i ögonfallande ljust fält, som inte heller det är någon vanlig halo, ligger ovan och inom den övre tangerande bågen. 

Weine Josefsson, SMHI, som hade kontakt med Lotta Gustavsson misstänkte därför att det fanns mer att få ut av bilden. Han kontaktade då haloexperten Les Cowley som snabbt identifierade ett antal mycket spännande halokomponenter.

Nedan visas hans bildbehandlade version av Lotta Gustavssons bild. 

Sammansatt halo med sällsynta komponenter förklaring av Les Cowley
Bilden är behandlad av Les Cowley, se även www.atoptics.co.uk
Foto Lotta Gustavsson Förstora Bild

Haloexpertens analys

Baserat på Les Cowleys analys framkom följande spännande detaljer.

Den färgade bågen till höger är en sidotangerande (supralateral) båge. Den uppstår genom andra brytningar och reflektioner än den mer kända 46°-halon. Att skilja dessa halokomponenter från varandra är inte lätt då de befinner sig på nästan samma plats på himlen. Emellertid ger de tydliga färgerna och den svaga 22°-halon en fingervisning om vilka iskristaller som fanns i atmosfären nämligen gott om horisontellt svävande pelare.

För att citera Les Cowley "... the fainter arcs are the gems of this display ..." . I den förstärkta bilden dyker dessa juveler upp. Att manipulera bilden kanske inte är så estetiskt men det underlättar identifikationen. På sajten Atmospheric Optics finns förklaringar till hur ljuset bryts och reflekteras så att de olika halokomponenterna uppstår.
 
Ovan den intensiva övre tangerande bågen finns en ovanlig halo kallad Parrys båge. Den förekommer bara vid låga solhöjder. Vid tillfället var solen knappt 9° över horisonten. På den "superlaterala" bågen finns ett ljusare område som är Parrys "supralaterala" båge.

På bilden syns en svag båge Helic arc som även den tillhör de sällsynta halokomponenterna. Det finns även ytterligare en nätt och jämnt synlig båge kallad Wegeners båge, som inte är namnsatt i bilden. Den befinner sig mellan Helic arc och den ljusa övre tangerande bågen.

Sällsynt utanför Antarktis

Enligt Les Cowley är det sällsynt att observera dessa halokomponenter utanför Antarktis. Numera händer det att iskristaller som bildas av snömaskiner vid skidanläggningar kan ge upphov till dessa halo.

Med tanke på den rådande vinden den 30 december och att det inte finns någon skidanläggning nära observationsplatsen verkar det som iskristallerna i detta fall har uppkommit naturligt.

Halo kring månen

Senare på kvällen observerades en halo kring månen. Även detta från Huskvarna.