Radar

Med radarteknik kan man upptäcka föremål och bestämma deras position. En väderradar övervakar nederbörd och gör det med hög upplösning i både tid och rum. Den är ett värdefullt hjälpmedel när man gör meteorologiska och hydrologiska prognoser.

Information från flera närliggande väderradar kan sättas samman till en bild som täcker ett större geografiskt område. En sådan bild kallas för en radarkomposit.

De meteorologiska instituten i Norge, Sverige, Finland, Estland och Lettland samarbetar för att tillsammans kunna skapa en radarkomposit som går utanför det egna landets gränser.

Detta samarbete kallas NORDRAD och tillsammans med information från ytterligare några radar har man kunnat skapa en radarkomposit som täcker in nästan hela Norden och Östersjön. Detta är en av de första internationella kompositerna som har gjorts.

Radar som används i vår del av världen arbetar i ett frekvensband på 5,6 GHz (5 cm våglängd) och har en räckvidd på 240-250 km. Genom att använda Dopplerteknik kan man även få ut värdefull vindinformation.

Felkällor

Väderradarn är ett utmärkt redskap för att övervaka den rumsliga fördelningen av nederbörd, men som för varje annan mätmetod finns det felkällor som det är viktigt att känna till.

Vissa fel har sitt ursprung i radarn, medan andra har atmosfäriska eller geografiska orsaker. Fel kan också uppstå i den tekniska hanteringen eller behandlingen av data.

Idag pågår mycket forskning och utveckling för att identifiera och eliminera felkällor, så att bilden som kommer till användaren är så korrekt som möjligt.

Hur tolkar man radarbilden olika årstider?

Sommar

Sommarregn uppträder oftast som mindre skurar och bildas när luften är relativt kall och marken är relativt varm. På en radarbild ser man dessa som små celler som är jämnt fördelade och där varje cell har en ganska kraftig intensitet i mitten.

Skurar uppkommer ofta i samband med en kallfrontspassage. Sådana fronter har i radarbilden en lång, smal och väldefinierad form. Styrkan på ekot kan vara måttlig till kraftig. Regn från en kallfront är oftast intensivare än regn från en varmfront.

På sommaren kan det också förekomma större nederbördsområden i samband med att en varmfront passerar. På en radarbild ser man dessa som homogena områden med oftast mycket lätt till måttlig nederbördsintensitet, även om det ibland kan förekomma kraftigare ekon inuti dessa områden.

Åskväder kan förekomma i samband med fronter men också utan någon sådan koppling. Dessa åskväder kan vara ganska omfattande och radarekon från de centrala delarna kan vara extremt kraftiga om radarstrålen träffar på skyfall eller hagel. I samband med fronter kan åskväder förekomma längs en smal linje som sveper över stora områden.

Åskväder kan också dyka upp hastigt under varma sommardagar, ofta på eftermiddagen och då utan samband med någon front. Små tromber är sällsynta i vår del av världen, och är oftast för små och kortlivade för att kunna upptäckas med den typ av väderradar som används i Norden.

Vinter

Snöfall inträffar oftast i samband med att en varm- eller kallfront passerar. De största snömängderna kommer från varmfronter. Även i dessa fall är radarekot mycket homogent och täcker ett stort område med mestadels mycket lätt till måttlig intensitet. Snöfall från kallfronter ger ekon med samma intensitet men täcker inte lika stora områden.

Underkylt regn skiljer sig inte från annat regn i radarhänseende eftersom det inte fryser förrän det träffar marken. Snöblandat regn skiljer sig däremot genom att det ger radarekon med mycket kraftigare intensitet.

Under vintern kan kall luft från norr och öster som passerar över det relativt varma vattnet i Östersjön och Norska havet ge upphov till lokala, intensiva snöbyar vid pålandsvind. Detta har inget samband med några fronter men kan ge stora snömängder på Sveriges ostkust, Norges norra kust, Gotland, Bornholm och de södra kusterna längs Östersjön.

Dessa snöbyar kan ses på radar, men också på satellitbilder, som tydliga linjer- "snökanoner". Eftersom de ligger på låg höjd kan radarn bara upptäcka dem på nära håll. På längre avstånd passerar radarstrålen ovanför dem.

Mycket lätt snöfall kan förekomma utan att det finns några moln! I sådana fall kyls luften närmast markytan till mättnadsnivå och snön kondenserar (faller ut) i klar luft. Detta inträffar så nära markytan att radarn oftast inte kan upptäcka detta.

Vår och höst

Under vår och höst finns förutsättningar för både varma och kalla vädertyper, och det kan växla fort och ofta mellan dem. I ett så stort område som det som täcks in av vår nordiska kompositbild kan det vara sommarregn i den södra delen medan det norra området har vinterförhållanden med snöfall.

Ett fenomen som ses tydligast under vår och höst på radarbilder är så kallade bright band. Detta inträffar då radarstrålen, som är riktad snett uppåt, passerar den nivå i atmosfären där snö från de kyliga övre luftlagren smälter till regn. I detta område får man en stark reflektion av radarstrålen. I fall då en varmfront passerar och ger upphov till ett stort regnområde kan man se detta bright band som en ring runt radarn.