Prognosmodeller

Solen värmer vår planet olika mycket på olika platser. Detta är själva motorn till det vi kallar väder och ger upphov till atmosfärens och havens allmänna cirkulation. Hur mycket solen värmer en plats beror på strålningsbalansen, det vill säga skillnaden mellan inkommande strålning och utgående strålning vid jordytan, samt olika absorption i olika delar av atmosfären.

Att göra en väderprognos innebär att förutsäga exempelvis temperatur, vind, fuktighet, nederbörd, molnighet och dimma på alla platser, vid rätt tidpunkt och på alla nivåer i jordens atmosfär. Utmaningen ligger i att vår planet roterar och har olika egenskaper som påverkar strålningsbalansen, såsom fördelningen av land och hav, olika jordarter och vegetation. Detta brukar benämnas väderprognosproblemet.

Vädret beskrivs med hjälp av fysik och matematik. De beräkningsmodeller som används för att ta fram väderprognoser kallas ofta för numeriska prognosmodeller.