Norra polcirkeln soligast i världen

Solen är källan till all energi och allt liv och rörelse på jorden. Om någonstans så märks det i Lappland under somrarna när växtligheten fullständigt exploderar. Under juni och juli tar atmosfären norr om polcirkeln faktiskt emot mer solenergi än de flesta andra platser på jorden - om inte molnen skymmer.

Detta är inte så konstigt som det låter. Jordaxeln lutar ju med 23,5° mot jordens omloppsbana runt solen. På vintern innebär det som bekant att orter norr om polcirkeln hamnar på ”baksidan” och får uppleva hur jorden skymmer solen.

Men på sommaren ändrar sig detta radikalt. Solen är aldrig eller bara kortvarigt under horisonten och polarregionen kan ta emot solens energi större delen av dagen. Bortsett från atmosfärsinflytande och jordbanans excentricitet är den årsgenomsnittliga dagslängden överallt på jorden 12 timmar.

Om man tar hänsyn till atmosfärens ljusbrytande förmåga så ökar dagens längd en aning, dock mest vid polcirklarna. Där är solen kring midnatt strax före och efter sommarsolståndet astronomiskt under horisonten, men blir på grund av ljusbrytningen ändå synlig.

Sommartid står dessutom solen så högt på himlen att strålarna inte behöver gå så lång väg genom atmosfären, och träffar jordytan under ganska hög vinkel.

Soligt som i tropikerna

Vid polcirkeln (latitud 66,6º) står solen på midsommardagen lika högt över horisonten som vid vår- och höstdagjämningarna över Medelhavet, och lika högt som den vid juletid orkar upp över Tchad strax söder om Kräftans vändkrets (23,6º)!

Under högsommaren tar polartrakterna emot nästan lika mycket strålningsenergi från solen som trakterna runt ekvatorn trots att 20-40% av denna strålning absorberas och reflekteras av luften under sin väg ner mot jorden.

Södra Sverige (latitud 55-60º) kommer inte långt efter. Vid midsommarstår solen lika högt över horisonten som vid vår- och höstdagjämningarna i Nordafrika och Texas, eller lika högt som vid juletid kring latitud 0º, d.v.s. i exempelvis Thailand eller Centralamerika.

Diagram över jordens soltid
Diagram framtaget av Per Ahlin, Folkobservatoriet, Stockholm.

Diagrammet visar den sammanlagda tiden, mätt i dygn, under ett år med 365 dagar när åtminstone halva solen kan ses över horisonten om inga moln skymmer.

Södra halvklotet får lite mindre sol än norra därför att jorden, på grund av omloppsbanans excentricitet, passerar förbi solen hastigare under södra halvklotets sommar än under norra halvklotets.

Topparna vid polcirklarna åstadkommes av en sol som under långa perioder kring vinter- och sommarsolstånden till hälften står under horisonten men "lyfts upp" av brytningen i atmosfären.


Denna artikel är en del i serien Atmosfärens allmänna cirkulation