Nattlysande moln

Nattlysande moln tros bestå av oerhört små iskristaller som kristalliserats runt ytterst fina stoftpartiklar från meteoritdamm. Molnen går inte att se i dagsljus utan enbart i skymningen, då de är belysta av solen efter att den har gått ner under horisonten.

Nattlysande moln över Norrköping
Nattlysande moln över Norrköping, 23 juni 2004.
Foto Magnus Svensson

Dessa slöjmoln som på engelska kallas noctilucent clouds (NLC) påminner om band eller fjädrar till formen och är vita men övergår i blåvitt högre upp på himlen. De kan även någon gång ha en gyllene ton längst ner.

De bildas på omkring 80 km höjd, medan de moln som man vanligen ser ligger från marken och upp till 9-12 km höjd. Pärlemormoln, som också ligger över de vanliga molnen ligger på en höjd av 25-30 km.

Nattlysande moln över Norrköping 2013-07-17--18
Nattlysande moln över Norrköping, 17-18 juli 2013. Notera den mörka natthimlen högst upp och det blåvita silvriga utseendet hos de nattlysande molnen. Närmre horisonten får de nattlysande molnen en mer gulvit ton där de blandas med skymningsljuset. I förgrunden ligger lägre moln som är mörka eftersom solen inte lyser på dem.
Foto Henrik Perfect

De nattlysande molnen befinner sig alltså på extremt hög höjd jämfört med vanliga moln och i en synnerligen tunn luft.  Lufttrycket är där bara kring 0,05 hPa, vilket kan jämföras med drygt 1000 hPa vid havsytans nivå. 

Molnen syns huvudsakligen från mitten av maj till mitten av augusti på norra halvklotet och oftast på latituder mellan 50 och 65 grader. Egentligen förekommer molnen då dygnet runt, men på dagen är himlen för ljus för att vi kan se dem med ögonen. Det svaga solljus som de tunna molnen sprider drunknar i det ljus som sprids av atmosfären självt, det vill säga det blå himmelsljuset.  

Det är först en stund efter solens nedgång, som de går att se med blotta ögat. Bäst syns de när solen är mellan 6 och 16 grader under horisonten. Detta är samtidigt med att de ljusstarkaste stjärnorna börjar framträda på natthimlen.

Nattlysande moln - slow lapse film

Vid den meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet (MISU) bedrivs forskning bland annat om processerna kring de nattlysande molnen. 

Här följer en länk till en film, som visar natthimlen sett norrut från Stockholm den 14 till 15 juli 2009. Den har tagits av Jacek Stegman, MISU, som vänligen har låtit oss länka till den. Fler av hans filmer kan nås via länken till höger.

Nattlysande molnfilm

Några kommentarer till filmen

Solen har gått ner och nära horisonten syns en vacker gulröd aftonrodnad. Inledningsvis passerar en del låga mörka moln från vänster till höger (från väst till öst) över bilden. På låg höjd råder alltså en västvind denna natt.
 
Med tiden framträder silvriga, trådiga och vågiga nattlysande moln. De rör sig sakta från höger till vänster. På de höjder där de nattlysande molnen befinner sig rör sig atmosfären alltså från öster mot väster. Det råder en ostvind, som är den vanligaste vindriktningen under sommaren på dessa höjder enligt Jacek Stegman, MISU.

Det är solen som lyser på dem, trots att den har gått ner, vilket beror på att dessa moln ligger på mycket hög höjd (cirka 80 km). I bildens övre del kan man se att molnen sakta går in i jordskuggan och skenbart försvinner.