Mycket under eller över det normala

När en månad sammanfattas så brukar meteorologerna tala om att temperaturen och nederbörden varit över eller under den normala. Men ibland förekommer även uttrycken mycket över eller under det normala. Vad menas med det?

Ibland använder sig meteorologerna av uttrycken mycket under eller över det normala. Det här var kanske vanligare förr, men man kan fortfarande höra uttrycken.

Gränserna mellan de fem klasserna mycket under normalt, under normalt, normalt, över normalt och mycket över normalt förklaras nedan.

  • 12,5% av de lägsta värdena förs till gruppen "mycket under normalt"
  • de därpå följande 25% till "under normalt"
  • följande 25% till "normalt"
  • nästa 25% till "över normalt" och
  • resterande 12,5 % till klassen "mycket över normalt".

En längre period än en vanlig normalperiods 30 år brukar användas för att fastlägga gränserna mellan klasserna.

Kuriosa - Onormalt normalt

Det är inte särskilt ofta det inträffar att medelvärdet för till exempel en månads temperatur exakt motsvarar normalvärdet. Man kan tycka att det bör vara rätt vanligt att vädret är normalt. Men en typisk egenskap hos det svenska vädret är att det varierar från dag till dag, från månad till månad och från år till år.

Normalvärdet är egentligen inget annat än ett referensvärde kring vilket vädret varierar på olika tidsskalor, och ibland kan svängningarna dessutom vara ganska stora.

I Göteborg blev november 2007 en onormalt normal månad, då både medeltemperaturen och månadsnederbörden blev exakt lika med normalvärdet (4,2° och 82 mm). Från staden finns mätningar sedan år 1859 (under vissa år på 1970-, 1980- och 1990-talet dock kompletteringar gjorts med mätningar från Säve flygplats). En genomgång av hela denna långa mätserie visar att det faktiskt aldrig tidigare hänt att Göteborg upplevt en på detta sätt helt normal vädermånad.

Det var i och för sig mycket nära i juni 2009 med en helt normal månadsmedeltemperatur på 15,6° och en månadsnederbörd på 58 mm mot normalt 59 mm.

I Stockholm finns mätningar av både nederbörd och temperatur ända sedan år 1786. Även om vi kostar på oss en liten felmarginal och tillåter att månadsmedeltemperaturen får avvika en tiondels grad och den sammanlagda månadsnederbörden en millimeter från normalvärdet, så visar det sig att endast sju månader har uppfyllt detta villkor. Senast det inträffade var i juni 1964.

Andra metoder förr

Normalvärdet förändras ju genom åren och jämförelsen bör göras mot det normalvärde som gällde vid den aktuella tidpunkten. Dessutom är det av beräkningstekniska skäl svårt att i praktiken få helt entydiga medel- och normalvärden. Beroende på bland annat olika val av avrundningar kan det ibland skilja någon tiondels grad mellan olika databaser för temperatur.

För närvarande låter vi som sagt medelvärdet under perioden 1961-1990 definiera normalvärdet. Innan dagens system för beräkning av normalvärden infördes, använde man sig av en något annorlunda teknik, ett slags löpande medelvärde från mätningarnas början fram till ungefär fem år före den aktuella tidpunkten.

I SMHIs årsbok år 1930 utnyttjades sålunda perioden 1859-1925 som referens för temperaturen och 1881-1920 för nederbörden. I studien om Göteborg och Stockholm ovan har för enkelhets skull dessa referensvärden använts som normal för alla perioder fram till år 1930.