Lapplands klimat

Lapplands yta utgör hela en fjärdedel av Sveriges. Lappland är dessutom det landskap som har de största höjdskillnaderna. Den lägsta punkten ligger bara 45 meter över havet, medan högsta punkten, tillika Sveriges högsta punkt, Kebnekaises nordtopp, ligger 2097 meter över havet. Mot denna bakgrund är det knappast förvånande att klimatet uppvisar stora geografiska variationer och delvis är mycket extremt.

 

Kallast, blötast och torrast i Sverige

Månadsmedeltemperaturen i januari (för normalperioden 1991-2020) varierar från -15° i en del riktigt kalla dalgångar i landskapets norra del till -8° i vissa gynnade höjdlägen i främst dess södra del.
 
I juli varierar månadsmedeltemperaturen i bebodda delar från strax över 10° i delar av fjällen till omkring 15° i dalgångar i östra delarna av landskapet.

I de högre delarna av fjällen är julimedeltemperaturen betydligt lägre eller ner till ca 0° i de högsta delarna av Sarek och Kebnekaisemassivet. Det betyder att det i juli är lika varmt (eller kallt) på Kebnekaises nordtopp som det är i Götalands kusttrakter! I inget annat landskap varierar därmed julimedeltemperaturen så mycket som i Lappland.

I Lappland finns också såväl landets torraste som nederbördsrikaste områden med en årsnederbörd som varierar från lite drygt 300 mm i Abiskoområdet till uppskattningsvis 2000 mm i vissa delar av Sulitelma och Sarek.

Nordiskt köldrekord

Den högsta temperatur som uppmätts i Lappland är 34,5° i Gällivare den 8 juli 1927 och i Jokkmokk den 17 juli 1945.

Den lägsta temperatur som uppmätts på en meteorologisk station inte bara i Lappland utan i Sverige och till och med i Norden är -52,6° i Vuoggatjålme nordväst om Arjeplog den 2 februari 1966. Detta var den verkliga vargavintern i landets norra hälft.

Ungefär -53° uppmättes också på en privat, men i efterhand kontrollerad, termometer i Malgovik väster om Vilhelmina på Luciamorgonen den 13 december 1941.

Förutom köldrekordet för februari har Vuoggatjålme också de svenska köldrekorden för januari och mars med -49,0° på nyårsdagen 1951 respektive -45,8° den 4 mars 1971.

Januarirekordet delas med ännu en Lapplandsstation nämligen Karesuando, där det var lika kallt den 27 januari 1999. Karesuando har dessutom köldrekordet för april med -36,5° den 6 april 1916.

Lappland har också köldrekordet för juni med -12,9° uppe på Vassitjåkko (1 372 m ö h) den 2 juni 1907. Nere i Vassijaure (nuvarande Katterjåkk) var det då -9,8°, som är junirekord för bebodda trakter.

Slutligen har Lappland även köldrekorden för augusti med -8,5° i Nikkaluokta den 31 augusti 1959, november med  -43,0° i Vittangi den 24, 25 och 26 november 1890 samt december med -48,9° i Hemavan den 30 december 1978.

Den lägsta månadsmedeltemperatur som noterats i Sverige är -27,2° i Vittangi under februari 1985, en verkligt imponerande siffra. Stora delar av Sydsveriges kustområden har över huvud taget aldrig noterat så låg temperatur under mer än 100 års mätningar.

Stor vinternederbörd i fjällen

De allra västligaste fjälltrakterna i Jämtland och Lappland får mycket stora nederbördsmängder under vintern, medan övriga delar av landet får mest nederbörd från högsommaren till hösten.

Dessa förhållanden avspeglas i de största nederbördsmängderna i Lappland, vilka dels utgörs av vintervärden från gränstrakterna mot Norge, dels av sommarvärden från skogslandet.

Den största dygnsmängden, tillika svenskt decemberrekord, är sålunda 121,8 mm uppmätt i Riksgränsen den 14 december 1909 och den största i mer modern tid 119,2 mm i Tjåmotis väster om Jokkmokk den 7 augusti 1967.

Om vi i stället för mängder under fixa nederbördsdygn mellan klockan 07 och 07 tittar på stora 24-timmarsmängder oavsett tid på dygnet är det en mängd på uppskattningsvis 150 mm i Ulvoberg 3 mil nordost om Vilhelmina den 24 juli 1957 som är värst.

Förutom för december innehar Lapplandsfjällen de svenska dygnsrekorden även för januari till mars enligt följande: januari 104,3 mm i Katterjåkk den 10 januari 2002, februari 85,2 mm i Joesjö väster om Tärnaby den 16 februari 1976 och mars 90,0 mm, även det i Joesjö den 19 mars 1966.

De största månadsmängderna i bebodda trakter uppmättes dels i Riksgränsen i januari 1911 med 395,2 mm, dels i Mjölkbäcken vid norska gränsen norr om Tärnaby i januari 2020 med 376,5 mm. Uppe på 1 834 m höjd över havet på Pårtetjåkko i Sarek uppmättes dock hela 404 mm nederbörd under juli 1915.

Svenska snörekord

Det största snödjup som uppmätts vid en meteorologisk station i Sverige är 327 cm i Kopparåsen 2 mil öster om Riksgränsen den 24-25 och 27-28 februari 1926. Därefter avslutades stationen, men snödjupet bör rimligen ha ökat ytterligare under mars månad.

På grund av de speciella terrängförhållanden som råder vid Kopparåsen hade dock säkerligen mycket av denna snö blåst ner från omgivande fjäll, varför det snödjup på 265 cm som uppmättes i Katterjåkk den 13 mars 1993 kanske är ett mer realistiskt rekordvärde för Lappland.

Genom mätningar som glaciologer regelbundet utför vet vi dock att betydligt större snödjup har förekommit på glaciärer i Kebnekaisemassivet.

Som exempel på ett mycket märkligt snöfall utanför fjällområdet kan nämnas ett som drabbade mellersta Norrland så sent på säsongen som den 2-5 juni 1932. I Ulvoberg sveptes det vackra försommarlandskapet i ett metertjockt nysnötäcke med drivor på upp till 210 cm.

Extremt vindklimat i fjällen

Vädret i fjällen kan många gånger vara ytterst extremt, vilket inte minst vindobservationerna vittnar om.

Den högsta tiominutersmedelvind som uppmätts i Sverige är 51,8 m/s uppe på en fjälltopp 1 037 m ö h vid Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen den 1 februari 2024.

Möjligen överträffades dock denna notering under en orkan på Pårtetjåkko den 14 februari 1917 då vindhastigheten uppskattades till 50 m/s sedan vindmätaren blåst sönder. Vid detta tillfälle hängde de båda observatörernas liv på en skör tråd.

Utmärkande för vindarna i vissa fjälldalar är deras extrema byighet.
Vid glaciologernas forskningsstation Tarfala i Kebnekaisemassivet uppmättes sålunda smått otroliga 81 m/s i en kortvarig vindstöt den 20 december 1992.

Även i bebodda trakter av Lappland kan det blåsa ordentligt.
Vid Kiruna flygplats noterades exempelvis 23 m/s i medelvind och 39 m/s i byarna den 2 december 1989 och i Nikkaluokta 28 m/s respektive 40 m/s den 17 december 1997.

I blåshålet Stora Sjöfallet förekom medelvindar på 38 m/s den 16 februari 2003 och den 5 december 2003 samt den 8 mars 2014.

Lapplands väderrekord
Högsta temperatur 34,5° i Jokkmokk
34,5° i Gällivare
17 jul 1945
8 jul 1927
Lägsta temperatur -52,6° i Vuoggatjålme 2 feb 1966
Största dygnsnederbörd 121,8 mm i Riksgränsen 14 dec 1909
Största månadsnederbörd 395,2 mm i Riksgränsen jan 1911

Största årsnederbörd

1537.3 mm i Katterjåkk

1975

Största snödjup 327 cm i Kopparåsen 24-25 feb 1926
27-28 feb 1926

Största snödjupsökning
på ett dygn

109 cm i Njuonjesbäck 1 nov 1921
Högsta medelvindhastighet 51,8 m/s i Stekenjokk 1 feb 2024
Högsta byvindhastighet 81 m/s i Tarfala 20 dec 1992