Kan man lita på väderprognoser?

Även om meteorologin är en exakt vetenskap, så kan vi inte göra prognoser som är absolut riktiga. Vi kan inte med exakthet kartlägga de faktorer som spelar in och även om vi kunde detta har vi inte datorer som skulle kunna klara av alla beräkningar. Utvecklingen har dock gått framåt, i alla avseenden.

SMHIs meteorologer, såväl de som arbetar i operativ prognostjänst som forskare, har lång yrkeserfarenhet. Detta är något som är mycket viktigt, speciellt vid besvärliga vädersituationer.

Med hjälp av egna prognosberäkningar blir färska väderobservationer fortlöpande tillgängliga i nya prognoser, vilket är en grund för tillförlitliga prognoser. Men en prognos är alltid en prognos, det vill säga den uttrycker den mest sannolika väderutvecklingen.

Genom det forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs på SMHI behålls en hög vetenskaplig kompetens, vilket är nödvändigt för att klara av de krav som ställs på oss.

Detta ökar också möjligheten att ta fram allt bättre och mer användbara produkter för olika kunder i samhället. Till exempel kan det vara avancerade produkter för flyg, väghållning eller inom miljö- och energisektorn.

Hur säkra är prognoserna?

SMHI arbetar kontinuerligt med utveckling av metoder för att följa upp prognoser. Idag visar de så kallade verifikationerna att prognoserna för ett dygn framåt i genomsnitt har en träffsäkerhet på 82 % (prognosindex för 2014).

Träffsäkerheten sjunker i allmänhet ju längre fram i prognostiden man kommer. Därför är till exempel en 12-timmarsprognos i allmänhet säkrare än en 120-timmarsprognos.

Men det finns undantag. Det kan exempelvis vara svårt att prognosera alla väder- och vindvariationer i det lågtryck som passerar idag, mycket lättare att beskriva vädret i det högtryck som utvecklas tre dagar senare.

De prognoser som är tillgängliga för allmänheten är utformade på ett sätt som skall täcka generella behov. För specifika tillämpningar kan man tillsammans med SMHI utforma speciellt anpassade tjänster. SMHI har ett mycket omfattande utbud av tjänster till alla samhällssektorer som påverkas av vädret.

Specifika prognoser kan framställas för varje plats eller område och för ett oändligt antal tillämpningar. För att ge bästa beslutsunderlag kan också osäkerheten i prognosen tas med. Den anger oftast i procent sannolikheten för att något speciellt skall inträffa.

I takt med att SMHI utvecklar användandet av så kallade ensembleprognoser ökar våra möjligheter att på ett eller annat sätt i själva prognosen ange hur säker den är. Detta kan också ske med statistiska metoder eller genom ren erfarenhet.

En prognos på +2° blir extra användbar om den ges tillägget "lokalt möjligen frost" eller "20% risk för frost". Det ska emellertid påpekas att vad som är en korrekt prognos uppfattas olika av olika prognosanvändare.

Vad görs för att förbättra prognoserna?

Ett brett utvecklingsarbete pågår ständigt av de mest kvalificerade personerna inom området. SMHI har kontakter med forskare världen över.

När det gäller datainsamling används satellitdata mer och mer. Detta ger en bättre beskrivning av utgångsläget och därmed förutsättningar för bättre prognoser.

I takt med att allt kraftigare datorer utvecklas kan man också göra bättre beskrivningar av fysiken i atmosfären och därmed förbättra prognosdata.

Att hitta nya arbetssätt och ny arbetsmetodik för meteorologerna samt att hitta den bästa blandningen mellan vad som kan göras automatiskt och manuellt bidrar också till bättre prognoser.

Kvalitetssäkring och utveckling av processtänkande i de komplexa och högteknologiska systemen bäddar för att all produktion skall vara av högsta kvalitet. För att upprätthålla hög kompetens sker också ett allt intensivare samarbete med utvalda partners i Europa.