Jordrotationens yllemösse-effekt

Effekten av jordens rotation, den så kallade corioliseffekten, är att varje rörelse böjs av i rät vinkel åt höger på norra halvklotet och åt vänster på södra. Avböjningen är noll vid ekvatorn, men ökar mot polerna. Genom att avböjningen sker i rät vinkel mot rörelsen drivs denna in i en cirkelrörelse. Detta har fundamentala följder för atmosfären.

Strävan hos jordrotationen att ganska snabbt återföra all rörelse till utgångspunkten försvårar utbytet av luft mellan olika områden. Detta förhållande lägger hinder i vägen för utbytet av varm och kall luft mellan låga och höga latituder.

Atmosfärens allmänna cirkulation bestäms därför av tvekampen mellan de krafter som söker jämna ut temperaturskillnader och jordrotationen som inverkar bevarande på skillnaderna. Berodde det enbart på jordrotationen skulle atmosfären vara som en tättslutande yllemössa där det bara skulle gå att rucka på maskorna (se figur 1).

Tröghetscirklar

Dessa cirkelrörelser är en annan, och ganska okänd yttring av det som vi kallar "tröghet": motståndet mot rörelse yttrar sig inte bara som ett motstånd mot att starta en sådan, utan även, ifall rörelsen kommit igång, att söka återföra den till utgångspunkten!

Att det verkligen förhåller sig så kan man se på öppna havet efter en storm. När det blåser kraftigt driver ytvattnet i stort sett i samma riktning som vinden. Men när vinden bedarrar börjar vattnet dansa runt i nästan slutna cirklar istället för att fortsätta röra sig rakt fram (se figur 2).

Sådana så kallade "tröghetscirklar" förutsades teoretiskt i slutet på 1800-talet, men hade varit kända av sjömän sedan lång tid. Så till exempel hade eskimåer och säljägare lagt märke till hur isberg drev runt i cirklar efter en storm.

Radien på en sådan "tröghetscirkel" är proportionell mot hastigheten, dividerad med den så kallade coriolisparametern, vilken på 60° N uppgår till 1.26.10-4 sek-1. Om en rörelse på 1 m/s bara påverkades av corioliseffekten skulle den på våra breddgrader drivas in i en cirkelrörelse med 8 km radie och återkomma efter lite mer än ett halvt dygn.


Denna artikel är en del i serien Atmosfärens allmäna cirkulation

Sidansvarig Kundtjänst
Skicka e-post till Kundtjänst
Stäng
Skicka e-post Du kommer att skicka ett e-postmeddelande till Kundtjänst.






*Obligatoriskt fält
Artikel senast uppdaterad 10 augusti 2009
Skriv ut
Tipsa
Stäng
Tipsa en vän





*Obligatoriskt fält
Illustration tröghetscirklar på jordklotet
Fig1. Tröghetscirklar för hastigheter på 50-70 m/s. Vindar som bara är en tiondel av dessa skulle resultera i cirklar med tio gånger mindre radier.
Förstora bild
Rörelsen hos Östersjöns vattenmassor
Fig2. Rörelsen hos Östersjöns vattenmassor några sommardagar 1969 utanför Södertörn, enligt mätningar som gjordes av Barry Broman på SMHIs oceanografiska avdelning. En kort period av kraftiga vindar satte ytvattnet i rörelse. Sedan vinden bedarrat den 25 juli fortsatte vatten-massorna under några dagar att röra sig i tröghetscirklar som sakta drev i havsströmmen.
Förstora bild

RELATERADE ARTIKLAR

Corioliseffekten