Jämtlands klimat

Ingenstans i Sverige, åtminstone inte norr om västkusten, är klimatet så påverkat av Atlanten som i Jämtland. Det beror på att Norge är smalt i höjd med Jämtland, men framför allt på att passen längs fjällkedjan är många och lägre belägna än längre söderut och norrut.

Milda, nederbördsrika vintrar i väster

Det atlantiska inflytandet är tydligast under vinterhalvåret. I januari är det sålunda varmast med medeltemperaturer på -7 à -8° i de västligaste fjällen vid Storlien och i en del höjdlägen i söder, medan det är kallast, omkring -11°, i en del köldhål i gränsområdena mot omgivande landskap.
I juli är det varmast i de lägre delarna i öster – landskapets lägsta punkt ligger bara 35 m ö h – med medeltemperaturer på drygt 14°, och kallast i delar av fjällen, där det i genomsnitt bara är 11° på en del håll. Inom obebodda delar av fjällen är det dock betydligt kallare; på topparna i Sylarna, drygt 1 700 m ö h, är medeltemperaturen i juli bara ca 5°.

Vindarna från Atlanten sätter också sina spår i nederbördsstatistiken, i synnerhet under vintern, då lågtryckstrafiken är mest intensiv. De västligaste Jämtlandsfjällen är därför mycket nederbördsrika med genomsnittliga årsmängder på över 1 000 mm.

Allra mest nederbörd bedöms Skäckerfjällen få med ca 1 500 mm. De centrala och östra delarna av landskapet ligger däremot i regnskugga med årsmängder på 500-700 mm, lägst i Storsjöbygden.

Bölestrand både varmast och kallast

Värmerekordet för Jämtland är 34.0°, som uppmättes i Bölestrand i Indalsälvens dalgång nära gränsen till Medelpad den 30 juni 1947, d v s samma dag som Målilla i Småland kunde notera tangerat svenskt värmerekord.
 
Bölestrand innehar också det jämtländska köldrekordet med -45.8°, uppmätt den 6 januari 1950.

Många svenska nederbördsrekord

Den största dygnsnederbörd (kl 07-07) som uppmätts i Jämtland är 109 mm i Bydalen i Oviksfjällen den 21 augusti 1912. Dagen innan fick man 47 mm, så 24 timmarsmängden oavsett tid på dygnet kan ha varit ungefär lika stor som den 11-12 september 1988, då närbelägna Höglekardalen fick 148 mm på 24 timmar.

Den största månadsmängden noterades i Jormlien i januari 1989 med 429 mm, vilket är mest i Sverige oavsett månad.

Utöver januarirekordet innehar jämtländska stationer en hel radda Sverigerekord när det gäller månadsmängder: februari: 311 mm i Gråsjön 1943, april: 308 mm i Sandnäs 1943, juni: 278 mm i Klövsjö 1987, september: 301 mm i Höglekardalen 1984 och december: 373 mm i Björkede 1975. Stationerna Gråsjön, Sandnäs och Björkede ligger alla nära Skäckerfjällen.

Snö och storm

Eftersom Jämtlandsfjällen är nederbördsrika vintertid är de också mycket snörika. Landskapets största snödjup är 278 cm, uppmätt i Leipikvattnet längst i norr den 22 februari 1989.

Ett annat märkligt snödjup kunde noteras i Skärvången nordväst om Föllinge den 28 oktober 2006 med hela 92 cm, det största oktobervärdet i Sverige frånsett rekordet från Riksgränsenfjällen 1925.
 
En av de värre stormarna i fjällen, åtminstone vad konsekvenserna beträffar, inträffade den 1-3 januari 1719. Då förlorade ca 4 000 svenska och finländska soldater livet, när de efter Karl XII:s död skulle ta sig tillbaka till Handöl i Sverige från Trondheimstrakten i Norge.

En annan klassisk storm ödelade den 10 januari 1932 den då nybyggda Sylstationen. Bland stormarna i nyare tid kan nämnas en den 5 december 1979, då det enligt uppgift blåste 54 m/s i byarna på Åreskutan, och den 1 februari 1993, då man hade en medelvind på 42 m/s på samma ställe.