Vad är normalperioder?

Meteorologer talar ofta om att avvikelsen från det normala har varit ett visst antal grader, eller att nederbördsmängden varit ett visst antal procent över eller under normalförhållandena. Men vi talar inte alltid om för läsarna eller lyssnarna vad för slags normalvärden vi använder. Förhoppningsvis kan den här artikeln bringa klarhet.

Normalvärden beskriver det genomsnittliga (eller normala) klimatet för en viss plats och tidsperiod. Tidsperioden kallas då för normalperiod. För att beskriva det genomsnittliga klimatet behöver tillräckligt långa tidsperioder användas och världsmeteorologiorganisationen WMO har därför bestämt att en normalperiod ska vara 30 år.

Den första normalperioden var 1901-1930 och därefter har nya normalvärden tagits fram vart trettionde år. Den nya normalperioden är 1991-2020. Enligt internationell överenskommelse ska nya normalperioder därefter beräknas vart tionde år. Den som följer 1991-2020 blir således 2001-2030.

Hur används normaler, normalperioder och normalvärden?

För att beskriva det nuvarande klimatet används den senast fullbordade 30-års normalperioden, vilken är 1991-2020. Ska äldre klimatförhållanden beskrivas kan en tidigare normalperiod användas och ska klimatets förändring studeras kan olika normalperioder jämföras.

När klimatförändringen studeras används i första hand referensnormalperioden 1961-1990 som referens, enligt WMOs riktlinjer. I vissa fall kan det vara aktuellt att använda andra normalperioder, som till exempel när förindustriell tid används som referens.

Prognoser med hjälp av normalvärden

Normalvärden kan även användas som prognos om man inte har tillgång till dynamiska prognosmodeller eller annan information. En prognos som baseras på normalvärden brukar kallas klimatologisk prognos. En vanlig väderprognos för de närmaste dagarna beräknad med datormodeller har dock betydligt högre träffsäkerhet än en klimatologisk prognos.

Vilka olika normalvärden beräknas?

Normalvärden kan vara medelvärdet av till exempel månadsmedeltemperaturen eller månadsnederbörden. Normalvärden kan också gälla antal dagar med en viss nederbördsmängd under en månad, eller antalet dagar under en månad med en maximitemperatur över 25 grader.

Normalvärden kan också beskriva förekomsten av extremvärden så som maximala eller minimala temperaturen under en månad.

Definitioner

Det finns olika slag genomsnittsvärden. Den världsmeteorologiska organisationen (WMO) tar fram rekommendationer hur olika värden ska beräknas i så kallade "Technical Regulations" och "Guide to Climatological Practices". 

Periodmedelvärden: Medel av klimatdata beräknade över en period på minst tio år som startar 1 januari ett år som slutar med siffran 1. Exempelvis en period 1 januari 1981 till 31 december 2000.

Normalvärden: Medelvärden beräknade för en enhetlig och relativt lång period som innehåller minst tre tioårsperioder. När "International Meteorological Committee" möttes i Warszawa 1935 beslöt de att rekommendera att 30 år är en lämplig längd att beräkna sådana medelvärden, och att perioden 1 januari 1901 till 31 december 1930 skulle användas som den första internationella normalperioden.

Normalvärden kan exempelvis beräknas för perioderna 1961-1990, 1971-2000, 1981-2010, 1991-2020 och så vidare.

Sedan dess har följande 30-årsperioder getts en högre status och benämns standardnormalperioder; 1901-1930, 1931-1960, 1961-90 och snart även 1991-2020.

Värdena för dessa standardnormalperioder benämns standardnormalvärden. Vid SMHI används ännu en tid framåt perioden 1961-1990. I dagligt tal säger de flesta normalvärden även för dessa värden, vilket inte är fel, se föregående stycken.

Standardnormalperioden 1961-1990 kommer att behållas för framtiden som referens för klimatstudier och benämns då referensnormalperiod.

Risk för begreppsförvirring

SMHI har tidigare använt vissa av dessa begrepp med en delvis annorlunda betydelse. För att undvika begreppsförvirring kommer SMHI framdeles att använda WMOs definitioner. Men här ges en kort beskrivning av tidigare definitioner som hjälp om man stöter på uttrycken i äldre rapporter eller liknande.

Uttrycket periodnormaler har använts för att beskriva klimatet på platsen eller orten. Uttrycket referensnormaler har använts för normalvärden avseende stationens senaste läge. För en station med helt oförändrade mätbetingelser överensstämde enligt den här definitionen referensnormalen med periodnormalen.

Varför beräkna nya normalvärden?

Det finns flera skäl att med jämna mellanrum uppdatera normalvärden. En av de viktigaste är att medelvärden från olika länder ska kunna jämföras på ett riktigt och enkelt sätt.

Ett annat skäl att göra återkommande uppdateringar av klimatologiska medelvärden är att det kan ske förändringar på mätplatsen eller att klimatet förändras avsevärt. För många användare är det viktigt att de framtagna medelvärdena representerar mätplatsens nuvarande klimat.

Omräkning av äldre perioder retroaktivt

Många länder, dock inte Sverige, har beräknat normalperioderna 1971-2000 och 1981-2010. Detta eftersom man tyckt det vara för länge att vänta 30 år mellan uppdateringarna om klimatet blir allt varmare.

SMHI planerar att i efterhand beräkna dessa normalperioder med samma teknik som för 1991-2020. Med den metoden kommer även en omräkning av 1961-1990 att göras, Sannolikt leder detta i allmänhet inte till några nämnvärda förändringar av de tidigare normalvärdena för 1961-1990.

Referenser:

World Meteorological Organization (1983). Guide to climatological practices (2nd ed.), WMO, Geneva.

World Meteorological Organization (1989). Calculation of monthly and annual 30-year standard normals: prepared by a meeting of experts, Washington, D.C., USA, March 1989. World Meteorological Organization, WCDP No. 10, WMO, Geneva.

World Meteorological Organization (2007) THE ROLE OF CLIMATOLOGICAL NORMALS IN A CHANGING CLIMATE WCDMP-No. 61 WMO-TD No. 1377