Hur beräknas medeltemperatur?

För att komma fram till dygnets medeltemperatur använder sig många länder av den enkla formeln att lägga ihop maximi- och minimitemperaturen och dela summan med två. I Sverige gör vi i stället en sammanvägning av maximi- och minimitemperaturen samt temperaturen vid givna tidpunker.

Vill man ha ett så gott som perfekt dygnsmedelvärde bör man ta medelvärdet av 24 temperaturavläsningar jämnt fördelade över dygnet. Observationer var tredje timme ger också mycket goda medelvärden.

Nu är det så att många av våra meteorologiska stationer inte har eller har haft så täta observationer. För att ändå kunna jämföra värden från olika stationer har det därför tagits fram formler där endast tre observationstillfällen per dygn ingår, men som ändå ger en god uppskattning av de sanna månads- och dygnsmedelvärdena.

Ekholm-Modéns formel

Den formel som SMHI använder, "Ekholm-Modéns formel", började i sin ursprungliga version användas för beräkning av 1914 års data, och då egentligen bara för beräkning av månadsmedeltemperaturer.

Koefficienterna i formeln har bestämts med hjälp av några stationer som har eller har haft observationer under dygnets alla timmar. Ändring av observationstider har gjort att man tvingats ta fram nya koefficientuppskattningar vid ett par tillfällen. Från och med 1947 har observationstiderna varit kl 07, 13 och 19 svensk normaltid.

Vid beräkning med Ekholm-Modéns formel viktas varje temperatur med en koefficient (a-e) som är en funktion av månad och longitud. Den nuvarande varianten av Ekholm-Modéns formel kan användas både för dygns- och månadsmedeltemperatur och lyder:

Tm=(aT07+bT13+cT19+dTx+eTn)/100
där Tx är maximitemperaturen och Tn minimitemperaturen.

Egentligen skulle man kunna klara sig med en formel där koefficienterna enbart var beroende av månad, då longitudberoendet hos koefficienterna är ganska svagt.
 

Koefficienterna i Ekholm-Modéns formel

Beräknings- och avrundningsregler

Beroende på hur avrundningar görs mellan de olika beräkningsstegen kan medeltemperaturen ibland skilja något mellan olika källor. Skillnaden uppgår vanligtvis bara till någon eller några tiondels grader, vilket sällan har någon praktisk betydelse. Men skillnaderna kan ändå upplevas som irriterande, inte minst för kalenderbitare.

För att undvika dessa skillnader är det nödvändigt med en entydig och väldefinierad beräkningsmetod. För både aktuella och historiska data använder SMHI nedanstående beräkningsschema.

Dygnsmedeltemperatur

Temperaturen rapporteras med en noggrannhet av en tiondels grad Celsius. Ekholm-Modéns formel för dygnsmedeltemperatur ger ofta flera decimaler som resultat i den direkta beräkningen. Vid presentation sker dock en avrundning till en decimal.

Månadsmedeltemperatur

Månadsmedeltemperaturen beräknas som medelvärdet av de oavrundade dygnsmedeltemperaturerna. Vid presentation avrundas månadsmedeltemperaturen till en decimal.

Årsmedeltemperatur

Årsmedeltemperaturen beräknas som medelvärdet av de tolv oavrundade månadsmedeltemperaturena. Notera att detta kan ge ett något annorlunda resultat än om årsmedeltemperaturen beräknas som medelvärdet av årets alla dygnsmedelvärden. Till exempel får temperaturförhållandena under februari en något större inverkan på årsmedeltemperaturen om beräkningen sker utifrån månadsmedelvärdena.

Det kan tyckas något inkonsekvent att SMHI går "omvägen" via månadsmedelvärden i stället för dygnsmedelvärden för att beräkna årsmedeltemperaturen. I detta fall styrs vi dock av internationella regler.

Vid presentation avrundas årsmedeltemperaturen till en decimal.

30-årsmedelvärden m.m.

Dekadvärden beräknas som medelvärdet av tio oavrundade årsmedelvärden, 30-årsmedelvärden som medelvärdet av 30 oavrundade årsmedelvärden och så vidare.

Avrundning

Medeltemperaturen presenteras med en decimal även om den ursprungligen räknats fram med fler decimaler.

För alla avrundningar gäller att exakt fem hundradelar avrundas uppåt för positiva värden och nedåt för negativa värden. Exempel: 3,15° avrundas till 3,2° och -1,75° avrundas till -1,8°.

Äldre beräkningsregler

Innan Ekholm-Modéns formel började användas fanns något som hette Edlunds formel.

Med den beräknades medeltemperaturen genom (T08+T14+5*T21)/7.
T08 är temperaturen klockan 08, T14 temperaturen klockan 14 och T21 temperaturen klockan 21.

I riktigt gamla årsböcker kan man hitta medeltemperaturer beräknade med Edlunds formel. Målsättningen är att alla dessa efterhand ska räknas om med Ekholms formel i takt med att data digitaliseras.