Hallands klimat

I inga bebodda delar av Sverige regnar det så mycket som i Halland. Däremot finns det obebodda områden i fjällen som får betydligt mer nederbörd.

Hela landskapet är dock inte nederbördsrikt; ute på Nidingen stannar t ex den genomsnittliga årsnederbörden vid endast 600 och längs större delen av kusten vid 700 mm. I ett smalt stråk i landskapets östra del, där terrängen sluttar som brantast upp mot Sydsvenska höglandet, får man dock lokalt uppemot 1200 mm.

Medeltemperaturen varierar i januari från omkring -1° vid kusten till mellan -2 och -3° vid gränsen mot Småland och Västergötland i öster. I juli är den 15-16° i hela landskapet med de lägsta värdena vid Smålandsgränsen.

Varmt vid ostvindar

I Sverige blåser det mest från väster, och genom att det fläktar från havet blir det då inte lika varmt i Halland som i östra Småland. Vid tillfällen med ostlig vind kan det dock bli extremt varmt, och Genevad har till och med det svenska värmerekordet för april med 29.0° som uppmättes den 27 april 1993.

Den allra högsta temperatur som uppmätts i landskapet är 35.5° i Torup den 10 augusti 1992, för övrigt en mycket märklig ”värmebölja” som bara varade en enda dag. Det halländska köldrekordet lyder på -34.0° och sattes i Kinnared den 20 februari 1940.

Här liksom i övriga delar av Sydsverige är det dock ingen tvekan om att man frös mer den 25 januari 1942, då det visserligen var sex grader varmare, men det samtidigt blåste friskt.

Nederbördsrekord

Halland är som nämnts mycket nederbördsrikt, och man kunde kanske därför förvänta sig att landskapet skulle inneha en mängd nederbördsrekord för Sverige. Så är dock inte fallet även om det är mycket nära i flera fall.

Baramossa på Hallandsåsen noterade sålunda 1 725 mm 2007, den näst största årsmängd som uppmätts i Sverige. I juli samma år fick Baramossa också hela 334 mm, vilket är julirekord i bebodda delar av Sverige.

Varken på dygns- eller månadsbasis räcker dock de halländska mängderna i övrigt till några svenska rekord. De återfinns i stället i många fall i fjällkedjans västra delar och längs ostkusten.

Den största månadsmängd som uppmätts i landskapet är 340 mm i Havraryd, 7 km norr om Simlångsdalen, i augusti 1912, en extremt regnig månad i hela södra och mellersta Sverige.

Den största dygnsmängden i Halland är 116 mm som uppmättes i Kinnared den 15 juli 1946.

Snöstormar

Att det inte behövs några rekordmängder för att orsaka totalt snökaos blev uppenbart under nyårshelgen 1985-86. Inre Halland fick då upp till 60 cm snö på 24 timmar, vilket lamslog kommunikationerna och vållade långvariga elavbrott.

Stora problem i trafiken rådde också i februari 2010. Då växte snödjupet till 104 cm den 23-25 februari i Havraryd i sydöstra delen av landskapet, vilket är snödjupsrekord för Halland.

Andra stormar

Läget vid västkusten medför också att Halland är svårt utsatt för stormar. Den värsta av dessa i någorlunda modern tid tycks ha varit julstormen 1902. Vinden nådde då orkanstyrka vid kusten under natten till annandagen.

Från den stormen härrör följande, numera klassiska och mycket ödesmättade notis i Svenska Dagbladet: ”Snälltåget från Malmö och Helsingborg som skulle ha ankommit till Göteborg kl 7 i morse, har efter passerandet av Slöinge station icke hörts av.”

En annan mycket svår storm drabbade landskapet den 22 september 1969. Medelvindar på upp till 30 m/s uppmättes då på Nidingen. Lika mycket blåste det där den 27 januari 1990, men den stormen orsakade inte på långt när lika omfattande skador.