Faktorer som krävs för att en tropisk cyklon skall kunna bildas

För att en väderstörning i tropikerna ska ha en möjlighet att kunna utvecklas till en tropisk cyklon finns det ett antal faktorer som måste samverka. Även när samtliga villkor är uppfyllda är det inte givet att en tropisk cyklon bildas. Följande faktorer anses dock vara de viktigaste:

  • Hög havsvattentemperatur (>26ºC) (För utveckling av riktigt kraftiga tropiska cykloner krävs en temperatur på minst 28ºC).
  • Havsvattentemperaturen måste vara ungefär konstant ner till cirka 50 m djup.
  • Hög relativ fuktighet i mellersta troposfären, dvs på cirka 5 km höjd.
  • Liten vertikal vindskjuvning genom hela troposfären (<10 m/s).
  • Hög relativ virvel i nedre troposfären.
  • Tillräckligt stor Corioliskraft.

Varför är dessa faktorer viktiga för att en tropisk cyklon skall kunna bildas?

Är havsvattentemperaturen under 26ºC finns det helt enkelt inte tillräckligt med vattenånga och därmed latent värme för att en tropisk cyklon skall kunna bildas. I regel är havsvattentemperaturen över 26ºC mellan latituderna 25ºN och 25ºS.

Det övre skiktet, där havsvattentemperaturen är över 26°C, är genom turbulens välomblandat ner till den så kallade termoklinen där temperaturen sjunker snabbt. Om termoklinen ligger för grunt riskerar kraftiga vindar att föra upp kallare djupvatten till ytan och därigenom förhindra väderstörningens vidare utveckling.

I tropikerna återfinns torr luft högt upp i troposfären eftersom anticykloner (dvs högtryck) medför nedsjunkning (subsidens) och uttorkning av luften (stabil skiktning). Detta reducerar starkt en väderstörnings möjligheter att utvecklas till en tropisk cyklon då torr luft innehåller mindre latent energi.

Den vertikala vindskjuvningen definieras som skillnaden i vind mellan två höjder i troposfären, vanligen mellan höjdintervallet 1,5 och 10 km. Är vindskjuvningen alltför hög kommer torr luft utifrån att blandas om med den fuktiga och därigenom reducera fuktigheten i mellersta troposfären. Vanligen anser man att om den vertikala vindskjuvningen överstiger 10 m/s är sannolikheten för att en tropisk cyklon skall kunna bildas liten.

Relativ virvel, eller något förenklat vindar som roterar relativt marken i en tropisk cyklon, behövs för att kunna få de olika molnklustren att fogas samman till en tropisk cyklon. Utan en tillräckligt hög rotation kommer inte något öga att kunna bildas.

Corioliskraften, vilken är latitudberoende, krävs för att initiera en rotation och därför kan inte tropiska cykloner bildas allra närmast ekvatorn då corioliskraften är svag där. Vanligen bildas de tropiska cyklonerna därför 5º norr eller söder om ekvatorn. Om de trots allt bildas närmare än 5º från ekvatorn beror det på att andra gynnsamma faktorer samverkat.

Bildas över de stora haven...

Tropiska cykloner bildas i allmänhet inom den så kallade intertropiska konvergenszonenvilken återfinns över haven kring eller något norr om ekvatorn under sensommaren och tidig höst (norra halvklotet).

Över sydöstra Stilla Havet väster om Sydamerika där den kalla Peruströmmen löper bildas inga tropiska cykloner då havsvattentemperaturen där är alltför låg. På Sydatlanten är tropiska cykloner mycket sällsynta och endast ett fåtal dokumenterade fall finns där, bland annat i mars 2004 och 2010. Här är det den höga vertikala vindskjuvningen som är den främsta orsaken till att tropiska cykloner knappt förekommer där. Anledningen till detta är att den västliga subtropiska jetströmmen på södra halvklotet är ungefär lika intensiv året om då årstidscykeln i temperaturgradienten mellan pol och ekvator är relativt liten jämfört med norra halvklotet. Även den kalla Benguelaströmmen som löper längs Afrikas västra kust försvårar bildningen av tropiska cykloner på Sydatlanten.

… och dör ut

När en tropisk cyklon väl har bildats rör den sig generellt sett i en bana från öster till väster. Beroende på de atmosfäriska förutsättningarna kommer den att fortsätta tills den når land, rör sig in över ett område med kallt havsvatten eller rör sig in över ett område med hög vertikal vindskjuvning där den försvagas. Annars böjer den av åt nordost (norra halvklotet) i takt med att den når utkanten av de subtropiska högtrycksbältena och omvandlas efterhand till en vanlig mellanbreddscyklon.