Egon och Ole januari-februari 2015

De två kraftigaste namngivna stormarna under vintersäsongen 2014/15 var Egon och Ole. Egon passerade södra Sverige medan Ole främst berörde norra Sverige.

Egon den 10-11 januari 2015

Efter två lite beskedligare stormar (Alexander och Svea) under inledningen av säsongen drog så den kraftigare stormen Egon in över södra Sverige lördagen den 10 januari 2015. Med 70 000 strömlösa hushåll och orkanbyar på många håll längs Götalands kuster, så kan Egon närmast jämföras med stormarna Simone och Sven i oktober och december 2013.

Väderförlopp

Vid middagstid lördagen den 10 januari låg ett mycket intensivt lågtryck utanför Norges västkust. Ett mindre dellågtryck låg över Oslotrakten.

Nere i Alpområdet rådde samtidigt kraftiga föhnvindar.
 

Väderläget klockan 13 den 10 januari 2015
Väderläget klockan 13 den 10 januari 2015.
Förstora Bild


Natten mot söndagen hade energi fortplantats till dellågtrycket, som nu övertagit dominansen och hade sitt centrum nära Stockholm. Söder om lågtrycket låg ett brett och mycket kraftigt vindband över Götaland. Norr om lågtrycket förekom ymnigt snöfall över norra Svealand och stora delar av Norrland.
 

Väderläget klockan 01 den 11 januari 2015
Väderläget klockan 01 den 11 januari 2015.
Förstora Bild

 
Under söndagen drog lågtrycket bort österut och vinden avtog så småningom.

Väderläget klockan 13 den 11 januari 2015
Väderläget klockan 13 den 11 januari 2015.
Förstora Bild

Vind och väder under Egon

Det var inte bara fråga om stormvindar under Egon, utan även mycket högt vattenstånd och norr om lågtrycksbanan ymnigt snöfall.

Den högsta medelvinden rapporterades från Väderöarna vid Bohuskusten med 30 m/s. Storm (≥ 24,5 m/s) i medelvind förekom på många håll längs västkusten, på Vänern och vidare längs syd- och ostkusten upp till Östergarnsholm på östra Gotland.

Den högsta byvindhastigheten rapporterades också från Väderöarna med 40 m/s. Orkanbyar (≥ 32,7 m/s) förekom vid många kuststationer. I inlandet var det bara Åsbräcka-Torpabron i Västergötland som kom upp i orkanbyar med 35 m/s.

Norr om lågtrycket förekom ymnigt snöfall över norra Svealand och stora delar av Norrland i kombination med kraftig nordostvind. I Gördalen i västligaste Dalarna hade man på söndag morgon ett snödjup på 112 cm, vilket var mest i landet.

Mellan lördag och söndag förekom imponerande snödjupsökningar:

  • Höglekardalen i Jämtland 55 cm
  • Kilafors i Hälsingland 44 cm
  • Söderala i Hälsingland 41 cm
  • Gördalen i Dalarna 38 cm

Det lägsta lufttrycket över svenskt område i samband med Egon var 959,8 hPa i Kloten i Västmanland. Det var det lägsta lufttrycket i Sverige sedan januari 2012.

Vattenståndet var mycket högt vid västkusten, men med bara enstaka rekordnoteringar.

  • I Uddevalla hamn noterades 152 cm över medelvattenstånd.
  • I Göteborgs hamn noterades som mest +150 cm och stora delar av hamnområdet översvämmades.
  • I Halmstad observerade Sjöfartsverket +160 cm. Stationerna i Ringhals och Viken hade +140 respektive +150 cm.
  • I Skanör i södra Öresund sjönk i stället vattenståndet till -105 cm.
     
Högt vattenstånd i samband med Egon i januari 2015
Bild från Ellös på västra Orust den 10 januari 2015, där vattenståndet vid tillfället var cirka 130 cm över medelvattenstånd.
Foto Thomas Hammarklint Förstora Bild


Vid Väderöarna observerades en signifikant våghöjd på 7,9 meter och en högsta våghöjd på 11,9 meter. Till det svenska rekordet fattades dock två meter.

Den stora vattenståndsskillnaden över Öresund genererade ett kraftigt inflöde till Östersjön. Det beräknas som mest ha uppgått till 101 000 m³/s. I samband med stormen Sven i december 2013 var inflödet 112 000 m³/s.

Byvindhastigheten under Egon jämfört med Gudrun, Simone och Sven

Egon var definitivt det värsta ovädret vintersäsongen 2014/15. Egon kan inte jämföras med den förödande stormen Gudrun, som passerade nästan på dagen tio år tidigare. Närmast till hands för jämförelse är stormarna Simone och Sven i oktober respektive december 2013, även om dessa stormar på det hela taget kanske var snäppet vassare.

Som framgår av tabellen över högsta byvind så var det i allmänhet inte fråga om några rekord under Egon. Men det fanns några undantag.

  • Måseskär och Väderöarna tangerade sina tidigare byvindsrekord från stormarna Per 2007 respektive Sven 2013.
  • Malmö hade med vindbyar på 31 m/s, blåsigast sedan stormen Gudrun 2005. Där var det dock ännu värre den 3-4 december 1999 med vindbyar på 36 m/s.
  Gudrun 8-9 jan 2005 Simone 28-29 okt 2013 Sven 5-6 december 2013 Egon 10-11 jan 2015
Skillinge 30 29 30 24
Malmö 32 27 28 31
Hörby 30 29 24 23
Hanö 42 41 37 37
Helsingborg 34 30 29 27
Ölands södra udde 32 29 33 30
Hallands Väderö 38 42 36 34
Växjö 33 24 25 29
Ljungby 33 29 20 28
Nidingen 39 33 40 37
Ölands norra udde 34 28 26 29
Tomtabacken 25 22 19 27
Göteborg 31 19 - 27
Fårösund-Ar 35 32 18 29
Malexander 30 18 19 25
Måseskär 38 28 35 39
Visingsö 33 24 25 31
Harstena 33 22 22 22
Hällum 28 16 23 26
Gotska Sandön 36 29 26 26
Väderöarna 38 23 40 40
Nordkoster 31 17 37 34
Naven 31 17 26 31
Pålgrunden 32 18 31 32
Landsort 36 21 24 25

Återkomsttid

Som mest var det fråga om återkomsttider på 10-20 år för de byvindhastigheter som förekom under Egon. Det gäller bland annat för ett område högst uppe på Sydsvenska höglandet, där Tomtabacken noterade vindbyar på 27 m/s.

Med en händelses återkomsttid menas att händelsen i genomsnitt inträffar eller överträffas en gång under denna tid.

Beräknad återkomsttid för de byvindhastigheter som förekom under stormen Egon.
Illustration SMHI Förstora Bild

 

Egons verkningar i våra grannländer

  • I Norge uppmättes som mest en medelvind på 38 m/s och vindbyar på 46 m/s vid Eigeröya i Rogaland i sydvästra Norge. Rogaland, liksom grannfylkena Hordaland och Vest-Agder drabbades svårast. På sina håll bedömdes ovädret som det värsta på över 20 år.
  • I Danmark var det kanske det extremt höga vattenståndet i Limfjorden som var värst. En första storm (benämnd Dagmar i Danmark) följd av Egon pressade in stora mängder vatten. Under söndagsförmiddagen hade Lemvig vid Limfjorden ett vattenstånd på 195 cm över medelvattenstånd, vilket slog det gamla rekordet på +181 cm.
  • I Storbritannien uppmättes natten mot den 9 januari en medelvind på 46 m/s och vindbyar på 63 m/s i Cairngorm i skotska högländerna (1 237 möh).
  • Nere på kontinenten var det inte bara fråga om blåst utan det inträffade även ett annat märkligt fenomen, nämligen rekordhöga januaritemperaturer i samband med föhn. I Tyskland noterades för första gången en temperatur över 20° i januari, då Piding i Bayern noterade 20,5° under lördagen den 10 januari. Även i Österrike blev det nytt januarirekord med 21,7° i Obervallach.

Namngivning

Namnet Egon gavs av den danska vädertjänsten och användes även av SMHI. I Norge fick stormen namnet Nina och i Tyskland och andra länder på kontinenten hette stormen Felix.

Ole den 6-7 februari 2015

Ole drog fram på en nordligare bana än stormen Egon. Därför var det främst stationer i mellersta Lappland som kunde uppvisa nya vindrekord.

Väderförlopp

På kvällen den 6 februari 2015 hade ett djupt lågtryck sitt centrum nära Jan Mayen. Lågtrycket rörde sig snabbt vidare österut.

Väderläget fredag den 6 februari klockan 19
Väderläget fredag den 6 februari klockan 19.
Förstora Bild

På morgonen den 7 februari hade lågtrycket sitt centrum utanför Nordnorges kust med ett mycket kraftigt vindband väster om Lofoten.

Väderläget lördag den 7 februari klockan 07
Väderläget lördag den 7 februari klockan 07.
Förstora Bild

På kvällen den 7 februari befann sig huvudlågtrycket strax norr om Kolahalvön med ett dellågtryck över Tornedalen.

Väderläget lördag den 7 februari klockan 19
Väderläget lördag den 7 februari klockan 19.
Förstora Bild

Vind och väder under Ole

Även om lågtrycket rörde sig på en nordlig bana så var det endast stationer på norra Östersjön och sydligaste Bottenhavet som registrerade storm i medelvind. Där kulminerade vinden först på söndagsmorgonen den 8 februari med 29 m/s vid Örskär och 26 m/s vid Söderarm.

Vid den svenska Bottenvikskusten brukar det vara svårt att få riktigt höga medelvindhastigheter när vädersystem kommer västerifrån. Där noterades som mest 24 m/s vid Bjuröklubb.

När det gäller högfjällsstationer så var den högsta medelvinden 39 m/s vid Stekenjokk. Där gäller en viss reservation på grund av att det var en del avbrott i mätningarna.

Med reservation för att det tyvärr var en del avbrott i mätningarna vid en del stationer, så var den allra högsta uppmätta byvinden 43 m/s vid Stekenjokk (1 036 möh).

För Stekenjokk var detta långt ifrån något rekord. Men ett par andra stationer noterade nytt rekord för högsta byvindhastighet.

Station Ole Tidigare rekord
Nytt rekord för högsta byvindhastighet
Mierkenis 35,7 m/s 27,2 m/s 18 mars 2003 
Arvidsjaur 28,1 m/s 26,5 m/s 27 dec 2011 (Dagmar)

Återkomsttid

Som framgår av tabellen så var det en rejäl putsning av av det gamla rekordet i Mierkenis. Följaktligen så är det även där vi hittar den längsta återkomsttiden för de byvindar som noterades under Ole. När det gäller återkomsttider som överstiger den tid som en station varit i drift så ska man dock vara försiktig med att tolka återkomsttiderna alltför bokstavligt.

Beräknad återkomsttid för de byvindhastigheter som förekom under stormen Ole.
Förstora Bild

 

Oles verkningar i våra grannländer

På det hela taget så drabbades Nordnorge betydligt mer än Sverige. Där blev 70 000 personer strömlösa och vindbyar upp till 53 m/s noterades vid fjällstationen Ånstadblåheia.

Namngivning

Norge som drabbades först och hårdast gav ovädret namnet Ole. För första gången användes sedan samma namn inte bara i Sverige utan även i Danmark.