I mitten av oktober 1967 skärptes temperaturmotsättningarna över Europa. Kall luft strömmade ner över Norska havet mot Färöarna och Skottland, medan en för årstiden ovanligt varm sydvästlig luftström rådde söder därom.
Ett lågtryck som den 16 passerade Brittiska öarna kom därför att få en kraftig utveckling. På morgonen den 17 låg dess centrum över Nordsjön och sent på kvällen över Småland. Stora nederbördsmängder föll i stora delar av Götaland och i sydligaste Svealand, exempelvis fick Ulricehamn 71 mm och Borås 50 mm.
Norr om en linje Göteborg-Nässjö-Stockholm föll nederbörden mest som snö och över inlandsområdena bildades ett för årstiden omfattande snötäcke, exempelvis fick Skara ett snödjup på 20 cm och Nässjö 10 cm.
Värst i södra Götaland
Ovädrets mest framträdande drag var dock den kortvariga men svåra storm som på kvällen den 17 drog fram över södra Götaland, särskilt Skåne. På några mätplatser uppmättes orkanstyrka (mer än 32 m/s) i medelvinden. Senare under natten, den 18, rådde nordvästlig till nordlig storm över mellersta och norra Östersjöns kustland.
I Ystad noterades 34 m/s i medelvind, på Hanö 38 m/s och vid Ölands södra grund 40 m/s. Den sistnämnda observationen är den högsta medelvind som registrerats vid en svensk station utanför fjällen. Mätningen gjordes dock på högre höjd än standardhöjden 10 m.
Fyra personer omkom, en av ett nerblåst tak, en av en avbruten gren, en av en nedblåst reklamskylt. Trots att det mest vindutsatta området låg söder om de större skogsbeklädda områdena så föll ändå cirka 10 miljoner kubikmeter skog.