Dalslands klimat

Dalsland är ett visserligen litet, men vad vädret och klimatet beträffar ändå högst intressant landskap, något som förklaras av läget vid vårt "innanhav" Vänern och höjdskillnader på ca 250 m.

I januari är medeltemperaturen -3° närmast Vänern och -4.5° vid Värmlandsgränsen i nordväst, vilket innebär att området har de kallaste vintrarna i Götaland.

I juli är den 15-16° i hela landskapet med de högsta värdena i trakten av Åmål. Den uppmätta årsnederbörden varierar från 700 mm vid Vänern till drygt 900 mm i sydväst.

Temperatur och nederbördsrekord

Dalslands högsta temperatur, 34.5°, uppmättes i Åmål den 11 augusti 1975 under den kanske extremaste värmeböljan i vårt land. Den lägsta temperaturen inträffade under den sällsynt bistra februarimånaden 1966, då Bredviken i Torrskog hade -38.3° den 9.

De största dygnsnederbörderna i landskapet, 91 mm i Bäckefors den 28 juni 1927 och 88 mm i Håvreström den 13 oktober 1964, uppmättes i samband med att lågtryck från Centraleuropa rörde sig norrut till Sydsverige.
Som kuriosa kan nämnas att Dalsland är det enda svenska landskap som ännu inte haft någon officiell nederbördsmätning på över 100 mm under ett dygn.

Lokala skurar har dock gett betydligt större mängder. Den 23 juli 2002 fick exempelvis Mustadfors nära Dals Långed hela 120 mm på bara tre timmar enligt en privat mätning.

Den största månadsnederbörden är 295 mm i Höksäter i oktober 1967 – en riktig ovädersmånad. I landskapets sydöstra del kom en betydande del av månadsnederbörden i samband med det värsta av dessa oväder, ett som gav orkanvindar i Sydsverige den 17.

Snöoväder

Som exempel på ett mycket tidigt snöfall kan nämnas att delar av landskapet kortvarigt var snötäckta redan den 27 september 1987.

Även vid ovädret den 17 oktober 1967 kom nederbörden till stor del som snö i samband med hård nordostlig vind, varför stora delar av Dalsland hade ett snödjup på 1-3 dm på morgonen den 18.

Vid nordostvindar medför för övrigt läget med Vänern i öster att landskapet kan bli utsatt för svåra snöoväder av den typ som vissa vintrar förekommer längs ostkusten. Ibland är snödjupen verkligt imponerande och landskapet är det snörikaste i Götaland.
 
Allra mest snö rapporterades den 27 mars 1951, då Ödskölt norr om Bäckefors hade 146 cm. Bara tre kilometer in på värmländskt område hade Krakstad i Svanskog samtidigt hela 165 cm, varför det är troligt att man haft ungefär lika mycket även på sina håll i Dalsland vid detta tillfälle.
 
Närheten till Vänern förklarar också delvis de enorma snömängder som så sent på säsongen som den 30 april till 1 maj 1929 vräkte ner över Dalsland. Den 2 maj hade då Bäckefors ett nysnötäcke på hela 56 cm.

Den 10 maj 1999 hade också Klevmarken nordväst om Dals-Ed 30 cm snö enligt privata mätningar. I nästan hela Dalsland snöade det även så långt fram på sommaren som den 12 juni 1981.

Åskoväder

En verkligt dramatisk och tragisk händelse inträffade i Frändefors den 19 juli 1728. Mitt under predikan slog då blixten ner i kyrkan och dödade elva personer och skadade ännu fler.

Som så ofta när åskan är i farten var skadebilden ytterst märklig. Enligt en "kort men sanfärdig och omständelig berättelse om den oförmodeliga åkomman och förskräckeliga händelse" som kyrkoherden Erland Rosell avgav hade exempelvis någon fått kroppen "kolbränder" medan rocken var "aldeles oskadder". En som stod mellan två som dödades var oskadd, likaså en som i sitt knä haft ett barn som dödades.