Varning klass 1, Sverige
Begreppet dagsmeja används under vinterns senare del och våren och enligt definitionen skall marken vara snötäckt. I motsats till uttrycken tö- eller blidväder skall temperaturen vara under noll grader och det skall vara mer eller mindre solsken.
Dagsmeja uppstår på grund av den ökade instrålningen från solen. Styrkan på snöavsmältningen ökar i hög grad om snön är förorenad av grus eller smuts eftersom dessa partiklar absorberar solstrålningen avsevärt bättre än ren snö.
Töväder och blidväder
Töväder innebär att det är plusgrader i luften och det krävs inte att det ska vara solsken.
Blidväder är en term som används oftast efter en period av kallt väder. I allmänhet innebär uttrycket plusgrader, men i norr brukar man även säga "blidväder" om temperaturen stigit kraftigt efter sträng kyla men fortfarande ligger under noll grader.
Detta skulle nog inte den gamla definitionens fader, professor Bergeron (1891-1977), ha godtagit. Han preciserade nämligen benämningen blidväder med vetenskaplig exakthet till 2-10 plusgrader.
Dagsmeja - ett favorituttryck
I mars 2003 presenterade dåvarande Språknämnden dagsmeja som månadens ord:
Dagsmeja är ett ord som inte sällan nämns när folk ska uppge sitt favoritord. Dagsmeja är ett marsord; det syftar på värmen i solskenet om eftermiddagarna mot slutet av vintern när snön smälter och det droppar från taken. Efterleden -meja har inget med verbet meja att göra, att solen skulle "meja ned" snön. Inte heller handlar det om dagens mitt, trots att formen dagsmidja förekommer ibland i äldre svenska. Nej, meja går tillbaka på fornsvenska mäghin, som betyder 'kraft, styrka' och är besläktat med makt och förmåga.
Dagsmeja är ett ganska ovanligt ord. Det används nästan aldrig i överförd betydelse. Annars skulle det passa bra när man talar om saker och ting som tinar upp efter en kall och mörk period: "Jag hade svårt för min svärfar i början, men när barnen kom blev det dagsmeja"; "Medlarnas nya förslag har inneburit dagsmeja i förhandlingarna".
Källa: Språknämnden