Varning klass 1, Sverige
Cumulusmolnets uppkomst beror på att marken värms av solen mer än luften. Detta medför att luften närmast marken blir varmare än ovanför liggande luftlager och därmed börjar stiga, detta kallas konvektion (som helt enkelt betyder vertikalrörelse).
På sin väg upp genom atmosfären avkyls luftpaketet i och med att det expanderar i den tunnare luften. Stigningen avbryts då paketet kommer in i ett skikt som är lika varmt som luftbubblan själv.
Sådana skikt där temperaturen ökar med höjden kallas stabila, eller inversion. Om luftbubblan på sin färd uppåt avkylts så mycket att kondensation inträffar, bildas molndroppar och luftbubblan blir synlig.
Den uppåtgående luftströmmen kompenseras av samtidig nedsjunkande luft i omgivningarna. Den nedsjunkande luften värms och blir relativt torr och det blir därför luckor i molntäcket. Hela himlen blir alltså inte täckt av denna typ av moln.
Stabilt och instabilt skiktad atmosfär
Hur högt luftbubblan når innan kondensationen inträffar beror på luftfuktigheten närmast marken och hur mycket luftbubblan späds ut av den omgivande luften. I allmänhet bildas cumulusmoln på en höjd mellan 500 och 1500 m.
I högtryckssituationer är atmosfären stabilt skitad en bit upp och molnen blir därför tunna med platt översida. Skulle atmosfären vara instabilt skiktad får vi upptornande cumulus och slutligen skurmoln.
Med instabil skiktning menas att temperaturen minskar med mer än 10°C för varje km uppåt i atmosfären. I instabil atmosfär underlättas de vertikala rörelserna i luften.
Ofta dröjer det ett tag på dagen innan solen hunnit värma marken så mycket att de uppåtstigande luftbubblorna når kondensationsnivån. Detta medför att morgnarna oftast är betydligt molnfriare än eftermiddagarna.
På kvällen när den drivande energin från solen upphör, dunstar cumulusmolnen oftast snart bort.
Läs mer om de olika typerna av cumulusmoln och vad de kan innebära för vädret i artikeln tolka moln.
Humilis, mediocris och congestus
Meteorologerna har namn på stackmolnens olika tillväxtstadier. Små platta Cumulus har tillnamnet humilis och lite mer upptornade benämns mediocris. När de blir kilometerhöga kallas de Cumulus congestus vilket kan hända framåt eftermiddagen.
Ser man ett enskilt solbelyst Cumulus congestus slås man av dess blomkålsliknande och lysande vita former. Nu börjar det ofta falla regn. På håll kan man då se regnet i form av fallstrimmor under molnet.
Stackmoln kan fortsätta att utvecklas till bymoln, Cumulonimbus.