Brandriskprognoser

SMHI informerar sedan många år om brandrisk när det är stor brandfara. Vanligast är information om risk för gräsbränder, något som förekommer framför allt tidigt på våren.

Brandriskprognoserna grundas på flera olika beräkningsmetoder som utvecklats på SMHI i samarbete med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB. 

Dagliga beräkningarna ger detaljerade kartor som visar prognoser för markfuktighet, skogsbrands- och gräsbrandsrisk. Metoderna utnyttjar observationer och prognoser för nederbörd, temperatur, vindhastighet och luftfuktighet. Brandriskprognoserna utgör bland annat underlag för planering av släckningsinsatser och för utfärdande av eldningsförbud.

Information om brandrisk förmedlas bland annat genom radions P1 och SMHIs webbsida. Dagliga brandriskkartor finns tillgängliga på MSBs webbsida. För bland annat Räddningstjänster och Länsstyrelser finns en särskild webbsida med mer detaljerad information, som även innehåller blixtregistrering och åskriskprognoser.

Markfuktighet

Beräkningarna av markfuktigheten baseras på en särskild version av SMHIs hydrologiska prognosmodell, som anpassats för att beskriva vatteninnehållet i de markskikt som har störst betydelse för skogsbrandfaran.

Graden av uttorkning i marken påverkar vegetationens vattentillgång och vatteninnehåll och har därmed stor betydelse för hur elden kan få fäste och spridas i skogsmark.

Markförhållandena beskrivs på en karta med sex olika markfuktighetsindex, där index E, 5 och 4 representerar torra förhållanden då risken för antändning är stor.

Index E och 5 förekommer i samband med långvarig torka, när det är mycket torrt även i djupare markskikt. Eftersom vegetationen då är uttorkad, kan antändning under dessa förhållanden ofta leda till att en svår brand utvecklas.

Skogsbrandrisk

Röken från en skogsbrand väller upp mot himlen.

Skogsbrandsfaran bedöms med ett kanadensiskt modellsystem som i första hand beskriver brandbeteende och spridningsrisk. Brandriskindex E och 5 innebär extrema eller mycket svåra brandförhållanden.

En brand kan då utvecklas mycket snabbt och toppbränder kan förekomma. Även vid index 4 är det påtaglig risk för brandspridning eftersom en brand då lätt sprider sig av sig själv. Vid index 3 brinner vegetationen, men inte med särskilt stor spridningshastighet.

Gräsbrandrisk

I Sverige förekommer gräsbränder framför allt tidigt under våren, ofta redan strax efter snösmältningen. Bränder kan lätt blossa upp i det torra fjolårsgräset, men gräsbrandsfaran avtar sedan snabbt när årets nya gräs vuxit upp.

Gräsbrandssäsongens utveckling i olika delar av landet bestäms genom beräkningar av grästillväxten med hjälp av temperatursummor och genom hydrologiska modellberäkningar av snöns avsmältning.

Under gräsbrandssäsongen anges gräsbrandsfaran som Stor eller Liten/måttlig beroende på hur torrt fjolårsgräset är. Gräsbrandsfaran uppskattas med hjälp av markfuktighetsberäkningar i ett mycket tunt ytligt skikt och luftens fuktinnehåll, vilket gör att brandrisken kan växla snabbt från dag till dag.

Elden har fått fäste i det torra fjolårsgräset
På våren när snön har smält undan kan bränder lätt blossa upp i det torra fjolårsgräset.