Bohusläns klimat

Inget svenskt landskap är så förknippat med havet, det "riktiga", salta havet, som Bohuslän. Trots detta har de inre delarna en relativt kontinental prägel fastän avståndet till kusten ingenstans överstiger 4 mil och höjden över havet som mest bara uppgår till lite drygt 200 m.

I den höglänta östra delen är medeltemperaturen i januari -3.5°, medan den i havsbandet bara är -0.5° i februari, som där är den kallaste månaden. I juli är den omkring 16° i hela landskapet. Den uppmätta årsnederbörden varierar från 600 mm på de yttersta öarna i havsbandet till 950 mm på höjderna mellan Stenungsund och Lilla Edet.

Temperaturrekord

Den högsta temperatur som observerats vid någon station i Bohuslän är 34.1° i Säve på Bohusdelen av Hisingen den 9 augusti 1975. Värmeböljan i augusti 1975 är en av de mest extrema vi haft i Sverige och har satt sina spår i form av värmerekord för många landskap i Sydsverige.

Den lägsta temperaturen noterades den 9 februari 1966, då Svarteborg hade -37.9°. Februari 1966 var även i övrigt extremt kall med många rekord från norra Götaland och norrut.

Skyfall och snöoväder

Enligt våra rekordtabeller är de 128 mm regn som uppmättes på Väderöbod den 17 juli 1939 den största dygnsmängden i Bohuslän. Omkring 200 mm fick man dock på västra Orust den 1 augusti 2002, men i det värst drabbade området finns tyvärr ingen av våra nederbördsstationer.

Några officiella rekord från detta oerhörda skyfall kan det därför tyvärr inte bli. Den största månadsnederbörd som uppmätts i Bohuslän är 330 mm i Dingle i oktober 1967, tillika svenskt oktoberrekord.

Liksom på så många andra håll var vintern 1965-66 inte bara rekordkall utan också extremt snörik. Då sattes också det gällande snödjupsrekordet för Bohuslän med 82 cm den 20 februari 1966, för övrigt på samma plats som köldrekordet, alltså Svarteborg.

Bland märkliga snöfall i Bohuslän kan nämnas ett så långt fram på försommaren som den 12 juni 1981. Då snöade det i främst den inre norra delen av landskapet, men ända ute på Nordkoster förekom snöblandat regn vid detta tillfälle.

Stormar

Den högsta medelvind som uppmätts vid någon station i Bohuslän är 32 m/s, som noterades dels på Ursholmen den 15 januari 1952, dels på Måseskär den 5 januari 1975.

Inget av dessa tillfällen brukar dock nämnas bland de riktigt våldsamma ovädersdygnen, utan för Bohusläns del är det stormen den 22 september 1969 som man minns som den verkligt svåra. Vid detta tillfälle blåste det "bara" 30 m/s på Måseskär.

Det kan tyckas att de allra högsta vindhastigheterna längs våra kuster borde ha uppmätts i det saltstänkta Bohuslän, men så är det alltså inte.

En av orsakerna torde vara att vindmätarna är placerade på den föreskrivna höjden 10 m vid våra stationer vid Bohuskusten, medan de stationer som figurerar i den absoluta toppen av vindligan undantagslöst har gjort mätningarna på 30-40 m höjd, där det blåser mer.

En annan uppenbar orsak är att de allra värsta ovädren naturligtvis är sällsynta och inte har dragit fram på banor som berört Bohuskusten lika hårt som andra kuststräckor.

Därtill kommer att de sydnorska höjderna och fjällen dämpar västvindarna, åtminstone i landskapets norra del, och dessutom styr lågtrycken till banor som medför att vindmaximum i regel inte drabbar Bohuslän.