Varning klass 2, SverigeScenarier, liksom prognoser, används inte enbart inom klimatforskningen. De används som ett strategiskt planeringsverktyg och i beslutsfattande på många olika områden för att planera och skapa beredskap.
På längre sikt kan scenarier vara aktuella även för beslutsfattande på kortare sikt eftersom handlingar liksom inaktivitet ofta har långsiktiga följder. Scenarier har dock ett ringa värde om inte nya kunskaper, tankar och strategialternativ kontinuerligt inarbetas i dem.
I klimatfrågan är scenarier ett hjälpmedel för planering och beslut om utsläpp och anpassning till klimatförändringar. Med deras hjälp kan vi dra slutsatser om hur vårt agerande kan påverka framtiden och hur det påverkar oss.
IPCCs utsläppsscenarier
IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) bedömde i sin senaste kunskapssammanställning 2007 att den globala temperatur-ökningen kan komma att ligga mellan 1,8-4,0°C för perioden från 1990 till 2095 (för att därefter fortsätta).
De bakomliggande beräkningarna gjordes utan antaganden om direkta beslut om minskade utsläpp. I bedömningen utesluts inte heller att en viss chans finns för att ökningen kan hamna utanför det nämnda intervallet.
Regionala skillnader i globalt klimatscenario
I ett typiskt globalt klimatscenario ökar årsmedeltemperaturen överallt även om olika regioner påverkas något olika. Kontinenterna och Arktis uppvisar snabbare och större uppvärmning än haven.
Detta är förståeligt av sådana fysikaliska skäl som skillnaden mellan havets och landytans värmekapacitet, cirkulationen i havet och en återkoppling mellan dels smältande havsis och dels snötäcke, och temperaturen.
Olika parametrar
En klimatförändring innebär inte enbart förändringar av temperatur. Alla klimatfaktorer kan påverkas. Av dessa är vattnets kretslopp troligen en av de allra viktigaste för människan. Beräkningarna tyder på att nederbörds-mönstren förändras i ett varmare klimat, med följder för vattentillgång och de problem som för mycket eller för lite vatten för med sig.
Globalt sett beräknas nederbörden öka i ett varmare klimat. Liksom för temperaturen påverkas olika regioner olika mycket. De områden som redan idag är torra ser ut att bli torrare medan områden med riklig nederbörd får ännu mer.
Regionala klimatscenarier
Eftersom den globala klimatförändringen påverkar olika regioner olika, behövs även regionala studier. De beräkningar som utförts på Rossby Centre avser främst Europa, det nordiska området och Sverige.
En sammanställning av fyra scenarier som beräknats med den regionala klimatmodellen RCAO (utifrån 2 utsläppsscenarier i 2 globala modeller) talar om en temperaturhöjning mellan 2,5 och 4,5 grader i Sverige för perioden 2071-2100 i jämförelse med 1961-1990.
Lindrigare snö- och isförhållanden gör att temperaturen hos oss stiger något mer på vintern än på sommaren. Uppvärmningen leder till att vegetationsperioden förlängs.
Vad gäller nederbörden så ökar årsmängderna i Sverige. Detta beror på mer nederbörd på hösten, vintern och våren. Dels regnar det oftare, men också kraftigare. Förändringarna sommartid är små i norra Sverige men södra delarna av landet ser ut att få klart mindre mängder. Nederbörden blir dock intensivare även för sommaren. På Kontinenten däremot kan markanta minskningar i sommarnederbörden befaras.
Scenarierna omfattar även flera andra klimatstorheter, som t.ex. vind, havsnivå, soltimmar och molnighet. Vilka storheter som är intressanta och hur stora förändringar som är relevanta varierar mellan tillämpningarna.
I det stora hela tyder de framtagna regionala klimatscenarierna på väsentliga förändringar i vårt klimat och därmed för allt det som påverkas av väder och klimat.