Klimatförändringens konsekvenser för samhället

De konsekvenser klimatförändringarna för med sig är många, omfattande och delvis dåligt kända. Klimatanpassningsåtgärder kommer att behövas inom de flesta samhällssektorer.

En viktig aspekt är att klimatproblemen är globala. Det gäller inte enbart avseende utsläppens effekter på atmosfären och klimatets förändring. Det gäller också avseende de effekter klimatförändringen medför och deras konsekvenser.

Vi lever i ett globalt samhälle och påverkas därför inte enbart av de direkta och lokala effekterna av en klimatförändring. Klimatförändringarna kommer dock att innebära olika konsekvenser för Sveriges ekosystem och olika samhällssektorer.

På Klimatanpassningsportalen beskrivs klimateffekter för naturmiljön och för samhällssektorer där konsekvenserna av en klimatförändring blir speciellt påtagliga i Sverige. Det gäller exempelvis energisektorn, fysisk planering och bebyggelse, jord- och skogsbruk, kulturarv samt vård och hälsa.

Direkta och indirekta konsekvenser

Konsekvenserna för ett samhälle beror dels på de direkta klimateffekterna, dels på hur omvärlden drabbas. På bägge punkter är förmågan att anpassa sig till en förändring och förmågan att skydda sig mot negativa effekter viktiga.

Komplement till utsläppsminskningar

För att hejda klimatförändringen måste utsläppen minskas kraftigt. Ju tidigare detta sker desto mindre blir klimatförändringen. Även i den bästa av världar handlar det ändå troligtvis om årtionden innan dessa nödvändiga utsläppsminskningar kommit till stånd. Anpassning till den klimatförändring som inte längre kan undvikas är ett nödvändigt komplement till arbetet med minskade utsläpp.

Klimatanpassning både nu och sedan

Klimatförändringen handlar inte om ändrade förutsättningar bara för en framtid om 100 år eller 200 år. Det är fråga om ett klimat i ständig förändring till vilken anpassning måste ske. Vilken tidshorisont som är relevant varierar förstås mellan samhällsområden.

Skogsbruket berörs till exempel av betydligt längre tidsaspekter än jordbruket. För infrastruktur och anläggningar som ska finnas länge, exempelvis hus och broar, behövs ett väldigt långsiktigt perspektiv, ofta 100 år. Ju längre period planeringen avser desto större spännvidd av klimatförhållanden finns att ta hänsyn till.

Systemtänkande

Klimatförändringarna är övergripande frågor för ekosystemen och de flesta samhällssektorerna. Dess effekter kan vara direkta och därmed förhållandevis enkla att uppskatta. Ofta är det dock flera aspekter som man måste ta hänsyn till.

Koncept som återkoppling, multistress osv. bör ingå i analyserna. Hur skogen påverkas av klimatförändringen beror på till exempel temperatur, vattentillgång inklusive nederbörd, markfuktighet och avdunstning och molnighet, vilket påverkar solens instrålning.

Förändringarna påverkar själva trädens tillväxt, men även marken, fauna och mikroorganismerna. Effekterna kan också bli indirekta. Insektsfaunan påverkas av klimatbetingelserna som i sin tur påverkar skogen. En primär påverkan på något system kan leda till sekundära effekter på andra.

Tillgången till trädråvara påverkar industrin, rekreation och biobränslesektorn. Många sektorer kommer också att bli tvungna att planera och göra anpassningar till följd av vad som sker utanför Sveriges gränser. Så kan till exempel ske inom jordbruk, skogsbruk, turism, krishantering och elproduktion.

En av många förändringsfaktorer

Samtidigt är klimatförändringen bara en av flera faktorer som tillsammans påverkar, möjliggör och förhindrar. Samhällets egen förändring påverkar dess exponering för klimatet och klimatförändringen.
I analyser av klimatförändringens effekter och därefter eventuella sårbarheter bör därför ingå analyser av hur systemet i fråga ändras av andra skäl. Det kan vara fråga om ändrade värderingar, teknik, marknadsanpassning eller lagstiftning.

Tänkbara anpassningsåtgärder som riktar sig mot en viss sektor kan samtidigt bidra till lösningar, eller förvärra hotbilden, för andra sektorer. Därför behövs tvärsektoriella arbetssätt.

Systemtänkandet omfattar även kopplingen mellan arbetet med att minska de klimatpåverkande utsläppen, allmän miljövård och anpassning. När det gäller klimatförändringen, avgör slutligen internationella mål på kort, mellanlång och lång sikt gränsdragningen mellan utsläppsbegränsningar och anpassningsbehov.