Ämnesområden

Sveriges klimat har blivit varmare och blötare

Vad har hänt med temperatur- och nederbördsklimatet sedan normalperioden 1961-1990?

När den pågående klimatförändringen studeras, jämförs värdena ofta med medelvärdet för en längre tidsperiod, för att till exempel kunna säga om det har varit varmare eller kallare samt blötare eller torrare än normalt. Med normalt menas i dessa sammanhang medelvärden för standardnormalperioden 1961-1990. Denna normalperiod ska enligt en internationell överenskommelse användas fram till 2021, då en ny 30-årsperiod, 1991-2020, är fullbordad.

Nu har SMHI sammanställt temperatur- och nederbördsdata för perioden 1991-2011, och i denna text redogörs för vilka förändringar som skett i temperatur och nederbörd. Resultaten presenteras i kartform för de fyra årstiderna och för hela året. En liknande sammanställning har tidigare gjorts för perioden 1991-2005, och denna sammanställning har nu kompletterats med ytterligare sex år med data.

Slutsatsen är att det har blivit varmare under alla de fyra årstiderna, med den största temperaturökningen under vintern i norra Sverige och minst ökning under hösten. Nederbörden har ökat för hela året, med störst ökning under sommaren. Under hösten har det varit både en svag ökning och en svag minskning, beroende på vilken del av landet som studeras.

Sammanställning av temperatur- och nederbördsdata

Årsvärden och årstidsvärden för temperatur och nederbörd är i denna studie beräknade med data från databasen ptHBV. Databasen innehåller griddade dygnsvärden för temperatur och nederbörd från 1961 fram till idag. Att data är griddat innebär att det är fördelat i ett jämnt rutnät över en stor yta. I detta fall är varje ruta 4x4 km och ytan hela Sverige.

I kartorna nedan visas hur mycket temperaturen och nederbörden för perioden 1991-2011 har förändrats jämfört med standardnormalperioden 1961-1990. Notera att värdena i fjällen är mer osäkra, på grund av glesare stationsät i området. Läs mer om hur beräkningarna av temperatur går till.

Förändring för hela året

Figurerna nedan visar förändringen av temperatur respektive nederbörd för hela året när perioden 1991-2011 jämförs med standardnormalperioden 1961-1990. För större delen av landet har temperaturen stigit med ungefär 1,0 ºC, medan det i delar av Lapplandsfjällen har blivit omkring 1,5 ºC varmare. Denna utveckling ligger i linje med den globala uppvärmningen och vad som kan förväntas med utgångspunkt från klimatscenarier beräknade för Sverige.

I nästan hela landet har också nederbörden ökat, med omkring 10 %. Undantaget är delar av ostkusten där nederbörden har minskat något. Även denna förändring stämmer väl med den utveckling som kan förväntas ut ifrån klimatscenarier beräknade för Sverige.

Förändring under vintern

Under vintern (december, januari och februari) framträder den starkaste temperaturökningen under året. Temperaturökningen är upp till 1,5 ºC i Götaland medan den i Svealand och Norrland är från 1,5 ºC till över 3,0 ºC, med de högsta värdena i Lapplandsfjällen. Den starkare uppvärmningen i norra Sverige överensstämmer med gradienten för den globala uppvärmningen, där uppvärmningen vid polerna är dubbelt så stor jämfört med medeluppvärmningen för hela jordytan.

Nederbörden har ökat främst i västra Götaland med som mest ungefär 30 % samt i nordvästra Norrland med generellt 10 till 20 %. Samtidigt har nederbörden minskat i delar av östra Götaland, östra Svealand och södra Norrland. Längs Norrlandskusten har nederbörden på sina håll minskat med drygt 10 %.

Förändring under våren

Under våren (mars, april och maj) framträder ett till viss del omvänt mönster, i jämförelse med vintern, med den största temperaturökningen på omkring 1,0 ºC i Götaland och Svealand. I ett litet område i västra delen av fjällkedjan syns en temperaturminskning som kan bero på osäkerhet i data i detta område.

Våren har blivit torrare i några områden, men allmänt har nästan hela Sverige blivit blötare. I vissa områden har ökningen varit över 10 % och längst upp i nordöstra delen av landet 20 till 30 %.

Förändring under sommaren

Sommaren (juni, juli och augusti) har blivit 0,5 till 1,0 ºC varmare i princip i hela landet, utan någon synlig skillnad mellan norr och söder.

Nederbörden har ökat avsevärt under sommaren. I norra Svealand, sydligaste Norrland samt nordligaste Norrland har ökningen varit svagast med 0 till 20 %. I Götaland, södra Svealand och mellersta Norrland har däremot ökningen varit 20 till 40 %.

Förändring under hösten

Under hösten (september, oktober och november) har temperaturen generellt stigit med 0,0 till 0,5 ºC i södra och mellersta Sverige, samt 0,5 till 1,0 ºC i norra Sverige. Nederbörden under hösten visar på små förändringar både uppåt och nedåt. Hösten är alltså i detta avseende den minst dramatiska av de fyra årstiderna.

Förändring i ett längre tidsperspektiv

För den intresserade finns observationer av temperatur och nederbörd som tidsserier från nutid tillbaka till år 1860. Tidsserierna visar både värden för hela året, samt uppdelade för de fyra årstiderna, vår, sommar, höst och vinter.

Klimatindikator - temperatur

Klimatindikator - nederbörd