Om klimatscenarier

I klimatfrågan är scenarier ett hjälpmedel för planering och beslut om utsläpp och anpassning till klimatförändringar. Med deras hjälp kan olika samhällsaktörer dra slutsatser om hur vårt agerande kan påverka framtiden och hur det påverkar oss. Här beskriver vi globala klimatscenarier och mer detaljerade, regionala scenarier.

Scenarier handlar om tänkbara utvecklingar, av vilka det kan finnas flera. För att ta fram klimatscenarier med hjälp av klimatmodeller behöver uppgifter om tänkbar framtida klimatpåverkan användas. Då tas scenarier för klimatpåverkan till hjälp.

Scenarier, liksom prognoser, används inte enbart inom klimatforskningen. De används som ett strategiskt planeringsverktyg och i beslutsfattande på många olika områden för att planera och skapa beredskap.

Scenarier har dock ett ringa värde om inte nya kunskaper, tankar och strategialternativ kontinuerligt inarbetas i dem.

Globala klimatscenarier

Hur stor den framtida klimatförändringen kommer att bli styrs av hur kraftig påverkan klimatsystemet utsätts för, men beror också på hur kraftigt klimatsystemet svarar på ändringarna.

Temperatur

I den senaste kunskapssammanställningen från FNs klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) från 2013 bedöms att den globala temperaturökningen i slutet av seklet sannolikt kommer att öka från 0,3°C och upp till 4,8 °C, beroende på scenario, se även faktaruta längst ner. Efter 2100 väntas temperaturen fortsätta att stiga i alla scenarierna utom i det så kallade RCP2,6.

Jämfört med tidigare generationers klimatscenarier så är scenariot RCP2,6 annorlunda då det representerar en värld där utsläppsminskningar leder till minskad klimatpåverkan. I det scenariot bedöms det som sannolikt att temperaturökningen stannar under 1,5°C vid slutet av seklet medan det i övriga scenarier bedöms som sannolikt med ökningar på över 2°C och i värsta fall över 4°C.

I ett typiskt globalt klimatscenario ökar årsmedeltemperaturen överallt även om olika regioner påverkas något olika. Kontinenterna och Arktis uppvisar snabbare och större uppvärmning än haven.

Detta är förståeligt av sådana fysikaliska skäl som skillnaden mellan havets och landytans värmekapacitet, cirkulationen i havet och en återkoppling mellan dels smältande havsis och dels snötäcke, och temperaturen.

Andra klimatfaktorer

En klimatförändring innebär inte enbart förändringar av temperatur. Alla klimatfaktorer kan påverkas. Av dessa är vattnets kretslopp troligen en av de allra viktigaste för människan. Beräkningarna tyder på att nederbördsmönstren förändras i ett varmare klimat med större kontraster mellan nederbördsrika och torra områden än idag. Detta förväntas få följder för vattentillgång och de problem som för mycket eller för lite vatten för med sig.

En annan förväntad ändring är att extremnederbörd förväntas bli ännu kraftigare. Det här är en följd av att en varmare atmosfär kan innehålla mer vattenånga. När det regnar finns alltså mer vatten tillgängligt i ett varmare klimat. Regnskurar kan alltså bli mer intensiva även i områden där den totala nederbörden inte förväntas öka eller kanske till och med kommer att minska.

Det varmare klimatet för med sig en generell minskning i utbredning av snö och is. För Arktis väntar man sig fortsatt minskning i utbredningen av havsisen under sommaren och i det värsta scenariot (RCP8,5) är det enligt flera modeller troligt med så gott som helt isfria förhållanden i Norra Ishavet före mitten av seklet. Även kring Antarktis väntas en minskning av havsisens utbredning mot slutet av seklet. Glaciärer och inlandsisar förväntas tappa i massa liksom även utbredningen av snö på Norra halvklotet under våren.

Temperaturökningarna kommer också att märkas av i haven och då inte bara vid ytan utan också på större djup. Den här temperaturökningen leder till en expansion av vattnet och därigenom till en förhöjd havsnivå. Den här termiska expansionen ger tillsammans med den ökade avsmältningen av glaciärer och inlandsisar att havsnivån stiger. För perioden 2081-2100 jämfört med 1986-2005 förväntas havsytans nivå stiga med i medeltal mellan 0,26 och 0,98 m beroende på hur kraftig klimatpåverkan blir. Även havsnivåhöjningarna har en regional karaktär då det påverkas av ändringar i lufttryck, vindmönster och landhöjning. Till exempel förväntas höjningen bli mycket lägre längs Norrlandskusten jämfört med sydligaste Sverige på grund av skillnader i landhöjning.

Detaljerade, regionala klimatscenarier

Eftersom den globala klimatförändringen påverkar olika regioner olika, till exempel Europa eller Afrika, behövs även regionala studier. Då de globala klimatmodellerna är grova i sin upplösning används så kallade regionala klimatmodeller för att ge mer detaljerade klimatscenarier för olika områden. Till exempel har Rossby Centre på SMHI tagit fram regionala klimatscenarier för flera olika områden på jordklotet.

För Sveriges del visar klimatscenarierna en kraftig framtida temperaturökning. Temperaturökningen leder till lindrigare snö- och isförhållanden vilket i sin tur förstärker temperaturökningen som hos oss därför blir kraftigare på vintern än på sommaren. Uppvärmningen leder också till att vegetationsperioden förlängs.

Vad gäller nederbörden så ökar årsmängderna i Sverige. Detta beror på mer nederbörd på hösten, vintern och våren. Även under sommaren ökar nederbörden men inte lika mycket och i södra delarna av landet finns klimatscenarier som ger mindre mängder. Nederbörden blir intensivare även för sommaren. Längre söderut på den Europeiska kontinenten kan markanta minskningar i sommarnederbörden befaras.

Generellt tyder de framtagna regionala klimatscenarierna på väsentliga förändringar i vårt klimat och därmed för allt det som påverkas av väder och klimat.

Fakta: Sannolika framtida temperaturökningar

I den senaste kunskapssammanställningen från IPCC bedöms den globala temperaturökningen förändras enligt nedan. Ju högre värde på ”RCP”, desto större utsläpp till atmosfären.

Perioden 2016-2035 jämfört med 1986-2005:

0,3°C till 0,7°C

Perioden 2081-2100 jämfört med 1986-2005:

0,3°C till 1,7°C för RCP2,6,

1,1°C till 2,6 °C  för RCP4,5

1,4 °C till 3,1 °C RCP6,0

2,6 °C till 4,8 °C RCP8,5

Sannolikt betyder här med mer än 66% sannolikhet.