Grunden för beräkningarna är matematiska ekvationer som beskriver de fysikaliska förhållandena mellan lufttryck, temperatur, vind och fuktighet. Dessa samband används sedan vid beräkningarna för varje tidssteg som valts t.ex. var 15:e minut i en serie beräkningar som sträcker sig över 100 år. Det blir väldigt många beräkningar.
Beräkningar i tre dimensioner
Beräkningarna görs för varje gridbox (3-dimensionell låda) som klimatmodellen är uppbyggd av. En global klimatmodell kan innehålla 2-3 miljoner gridboxar. Eftersom det är så oerhört många beräkningar som behöver utföras används så kallade superdatorer.
SMHI använder superdatorer på det Nationella superdatorcentret i Linköping (NSC) för beräkningar med klimatmodeller. Trots den mycket stora kapacitet som dessa datorer har tar det lång tid att göra en körning (modellsimulering) .
Den globala klimatmodell som SMHI använder, EC-Earth, klarar att beräkna 150 år på två veckor, men då används 400 processorer. Tidsåtgången kan lätt mångdubblas vid simuleringar med högre upplösning.
Det som kommer ut från en körning (modellsimulering) är en mängd data (beräknade värden) som behöver bearbetas för att kunna tolkas och presenteras i form av kartor, diagram eller tabeller.
