Klimatindikator - extrem nederbörd

Hur mycket måste det regna för att det ska upplevas som extremt? SMHIs definition av skyfall är minst 50 mm på en timme eller minst 1 mm på en minut. Men om det är extremt beror också på hur nederbörden utvecklas över tiden och hur stort område den berör.

De enskilda fallen av extrem nederbörd kan alltså se väldigt olika ut. För att kunna presentera statistik över lång tid och få en bild av hur den extrema nederbörden har varierat används observationer. Det har dock betydelse hur dessa görs. 

Flertalet mätningar av nederbörd utförs en gång per dygn. I praktiken genom att tömma en kanna med den nederbörd som fallit sedan föregående tömning. Denna dygnsnederbörd från kl. 7 till kl. 7 nästa morgon har bearbetats för ett urval av stationer vars data finns digitaliserade sedan år 1900. 

Ett viktigt krav för urvalet är att stationerna ska ha mätt på samma plats eller nästintill samma plats hela perioden. 
  
Följande bearbetningar har gjorts för nämnda urval av stationer respektive för samtliga av SMHIs mätstationer som finns digitaliserade för perioden 1900-2015 respektive 1961-2015:

• Medel av årets största dygnsnederbörd
• Antal observationer med dygnsnederbörd på minst 40 mm
• Årets största dygnsnederbörd i Sverige (endast för samtliga stationer)

Figuren nedan visar årets i genomsnitt största dygnsnederbörd (staplar) för cirka 60 av SMHIs väderstationer, som varit i drift under perioden 1900 - 2015. De 60 stationerna är relativt jämt fördelade över landet. Antalet av de 60 stationerna som varit i drift varje år har varierat mellan 55 och 60 med 59 som medel.

Medel av årets största dygnsnederbörd

Medelvärdet av årets största dygnsnederbörd
1900 – 2015. Medelvärdet av årets största dygnsnederbörd (staplar) som bygger på 60 utvalda stationer. Röd kurva visar en utjämnad kurva av staplarna. Prickad svart kurva visar en utjämnad kurva av samtliga stationer som varit i drift under året.
Förstora Bild

Den röda kurvan visar utjämnade värden baserade på de gröna staplarna. Den svarta streckade kurvan är däremot en utjämnad kurva som bygger på alla SMHIs stationer som finns i digital form sedan 1961. I medel har 740 stationer funnits tillgängliga per år.

Den svarta streckade kurvan baseras alltså på mer än tio gånger fler stationer än den röda. Kurvorna uppvisar ungefär samma förlopp, men med lite högre värden för det totala antalet stationer.

Att kurvorna har samma förlopp ger stöd för att kurvan med färre stationer ändå visar hur variationen varit över hela perioden.

Att det finns en differens mellan den röda och den svarta kurvan kan bero på att fler stationer ökar chansen att fånga tillfällen med hög nederbörd, men den troligaste förklaringen är att den geografiska fördelningen av stationerna skiljer. Stationerna som ingår i den stora gruppen (svart streckad kurva) innehåller relativt sett fler inlandsstationer, som i genomsnitt har högre nederbörd än kuststationer. 

Fall med minst 40 mm

I figuren nedan visas antal tillfällen per år då dygnsnederbörden varit minst 40 mm på de 60 utvalda stationerna. En normalisering har gjorts i data på så sätt att antalet fall med minst 40 mm under året har dividerats med antalet stationer som var i drift under året och därefter multiplicerats med 100.

Antal fall per år då dygnsnederbörden varit minst 40 mm vid 60 utvalda stationer med långa mätserier
1900 – 2015. Antal observationer med dygnsnederbörd på minst 40 mm per år (staplar) vid 60 utvalda nederbördsstationer. Röd kurva visar en utjämnad kurva baserad på staplarna. Prickad svart kurva visar en utjämnad kurva baserad på samtliga stationer som varit i drift under respektive år.
Förstora Bild

Årets största dygnsnederbörd

Figuren nedan visar årets absolut största dygnsnederbörd uppmätt vid någon av SMHIs stationer.

De tre allra största mängderna under senare år härrör från Hinshult i Småland som fick 163 mm den 7 juli 2012, från Råda i Värmland med 188,6 mm den 4 augusti 2004 och från Fagerheden i Norrbotten som översköljdes med 198 mm den 28 juli 1997. Det sista värdet är den största mängden SMHI mätt under ett dygn.

Årets största dygnsnederbörd uppmätt vid någon av SMHIs stationer
1900 – 2015. Årets största dygnsnederbörd uppmätt vid någon av SMHIs stationer. Röd kurva visar en utjämnad kurva baserad på staplarna.
Förstora Bild