GEO och GEOSS

Det behövs långsiktig och kontinuerlig observation av jorden för att öka kunskapen om gränsöverskridande miljöproblem som exempelvis klimatförändringar, biologisk mångfald och hälsa.

Vi behöver öka förståelsen för vår gemensamma miljö. Det finns ett stort behov av att mäta framstegen mot en hållbar utveckling, och att data kring detta är transparent och användarvänlig.

Därför bildades 2003 Group on Earth Observations (GEO), med uppgift att bygga ett globalt system av jordobservationssystem (GEOSS). Alla former av observationssystem omfattas: rymd-, land-, havs-, och luftbaserade.
 

Växande samarbete kring jordobservationer

Medlemskap i GEO står öppet för alla FN-stater, Europeiska kommissionen och internationella organisationer som arbetar med observationssystem av olika slag.
Det finns en stor enighet bland medlemmar och deltagande organisationer i GEO om behovet av samordnade observationssystem som alla världens länder kan dra nytta av, och insikten att inget enskilt land kan klara uppgiften på egen hand.

Deltagande länder i GEO bidrar efter egen förmåga. Sverige är fullvärdig medlem i GEO och har uttryckt sitt stöd för ambitionen att skapa de observationssystem som behövs. I genomförandet av handlingsplanen bör användarkraven vara vägledande.
 

10-årig handlingsplan

Syftet med GEOSS är att forma ett samordnat och uthålligt globalt observationssystem för övervakning av jordens miljö och dess olika processer, som ska ge underlag för framtida beslut och åtgärder.

GEOSS omfattar alla typer av data som kommer från fältmätningar på land och i vatten, från flyg och satelliter. Bland globala observationssystem har fjärranalys från satellit den kanske viktigaste rollen med regelbunden, global täckning med mätningar av jordens miljötillstånd.

GEOSS ska genomföras med hjälp av en tioårig handlingsplan för perioden 2005 till 2015. Handlingsplanen beskriver hur data om jordens miljö kan samordnas så att de kan användas av alla länder och berörda organisationer. Samordning av global jordobservation, en standardisering av informationsutbyte och verkan för en öppnare datapolicy ska ge nytta för ett flertal utpekade sociala välfärdsområden såsom väder, vatten, biologisk mångfald, ekosystem, jordbruk, klimat, energi, hälsa och katastrofberedskap och –hantering (se bild nedan).

 

GEOSS: The Global Earth Observation System of Systems
Denna figur illustrerar de så kallade sociala välfärdsområdena (”societal benefit areas”) inom GEOSS, nämligen väder, vatten, biologisk mångfald, ekosystem, jordbruk, klimat, energi, hälsa och katastrofberedskap och -hantering. Dessa tematiska områden är centrala för GEOSS och förväntas dra stor nytta av en förbättrad samordning av globala jordobservationsinsatser, standardiseringen av informationsutbytet och verkan för en öppnare datapolicy genom GEOSS-processen. Källa: www.earthobservations.org/geoss.shtml.

Bättre tillgänglighet av data och information

En stor del av GEO:s arbete handlar om att förbättra tillgång till miljödata. Tillgång till data, information och kunskap inom miljö och klimat har blivit allt viktigare för forskning, politik och välgrundad beslutsfattning på olika nivåer samt för en hållbar teknologisk utveckling.

Många svenska initiativ arbetar idag för en bättre tillgänglighet av data och information. Inom EU finns det också det så kallade INSPIRE-direktivet som syftar till att förbättra den allmänna tillgången till geodata och en lättare datadelning inom Europa. Flera svenska myndigheter samverkar inom Geodata-initiativet för att skapa en infrastruktur för geodata och ett nytt enkelt regelverk för utbytet av data i linje med INSPIRE.

Både internationellt och i Sverige har vikten av en öppen och fullständig åtkomst till data och en modern datainfrastruktur för forskningen framhävts av forskningssamfundet. ECDS är en ny service för svenska forskningsdata inom klimat- och miljöområdet som drivs och utvecklas av SMHI på uppdrag av Vetenskapsrådet. En svensk infrastruktur inom området biologisk mångfald växer fram genom initiativet Svenska LifeWatch.

Sveriges engagemang i GEO

Ett flertal internationella organisationer, där även Sverige är medlem, är idag engagerade i GEO-arbetet. Bland dessa finns europeiska rymdorganisationen ESA och t ex olika europeiska (EUMETSAT, ECMWF, EUMETNET) och internationella (WMO) meteorologiska organisationer. Sverige ger även ett ekonomiskt stöd till verksamheten vid GEO-sekretariatet i Genève, som håller i det löpande internationella GEO-arbetet. Utöver detta deltar Sverige i ett antal projekt inom EU:s jordobservationsprogram Copernicus, som utgör ett europeiskt bidrag till GEOSS.

När det gäller GEO/GEOSS-frågor inom Sverige, så har Miljödepartementet det överordnade nationella ansvaret, medan SMHI har samordningsansvaret samt representerar Sverige i olika GEO-sammanhang. Till sin hjälp använder SMHI en nationell referensgrupp, huvudsakligen bestående av forskare och berörda myndigheter som t.ex. Rymdstyrelsen, SLU och Lantmäteriet. En stor del av GEO-samordningen sker också inom ramen för den svenska myndighetssamverkan inom fjärranalys och GMES/Copernicus.