Förhistoriskt klimat

Vi vet att klimatet varierat under hela jordens existens. Det finns spår av värmetider och av istider. Spåren som vi kan observera och analysera är delvis otydliga och därmed osäkra. Några av dem är dock relativt säkra om än svåra att sätta exakta värden på.

När det gäller det gångna klimatet arbetar SMHI främst med den period där det finns direkta fysikaliska mätningar. Det innebär i praktiken perioden från 1859/60 då ett svenskt nationellt nät upprättades. Det finns dock några äldre observationsserier i Sverige främst de från Stockholm (1756- ) och Uppsala (1722- ).

Naturligtvis är även klimatet ännu längre tillbaka av intresse. Det kan utrönas utifrån så kallade proxydata, som exempelvis kan vara trädringar, sedimentavlagringar, pollen och isborrkärnor. Detta är inget som SMHI gör idag.

Mycket kortfattat om förhistoriskt klimat

Jorden har säkerligen varit nedisad inte bara under de senaste årmiljonerna utan även för cirka 300, 430 och drygt 600 miljoner år sedan. Däremellan har det rått långvariga värmetider förmodligen utan nedisningar.

Många tecken tyder på att dinosauriernas tid var en varm period. Det vill säga från 250 miljoner år sedan och fram till dess de utplånades för cirka 65 miljoner år sedan. Värmen fortsatte fram tills de senaste istiderna startade.

Emellertid finns tecken som antyder att det fanns förutsättning för istider för omkring 150 miljoner år sedan. En hypotes är att läget av kontinenterna just då missgynnade uppkomsten av nedisning.

Den antarktiska inlandsisen började bildas för cirka 30-40 miljoner år sedan. Mer omfattande nedisningar inleddes för några miljoner år sedan.

Stenar från rymden

Under resans gång har jorden även hemsökts av större nedslag av meteoriter och kometer. Den mest kända är den som slog ner i Mellanamerika för 65 miljoner år sedan och förmodligen orsakade slutet för dinosaurierna.

Det kraftiga nedslaget orsakade dels en kraftig tsunami och dels slungades det upp stora mängder av partiklar i stratosfären. Stoftet hindrade solstrålningen att nå jordytan under ett antal år.

Sett ur ett längre klimatperspektiv är ett nedslag ett kortvarigt men dramatiskt fenomen. Påverkan på det globala vädret finns säkerligen kvar under ett antal år men efter tio-tjugo år är klimatet nog återställt. Effekten på floran och faunan är sannolikt avsevärt mycket större.