Varning klass 2, SverigePå senare år har studier av årstidsmönster såsom blomningstider och bladutveckling spelat en stor roll för att påvisa klimatförändringens effekter på våra ekosystem. Tidigare vårblomning och lövsprickning och senarelagd lövfällning har varit återkommande resultat i dessa studier.
Samtidigt vet vi att olika växtarter reagerar olika på väder- och klimat-variationer och att en klimatförändring kan komma att se olika ut på olika platser.
En del arter reagerar bara på temperaturen under några veckor inför blomningen medan andra påverkas av vad som händer under flera månader före blomningen. Dessutom har många växter en inbyggd spärr, reglerad av dagslängden, vilket förhindrar blomning under vintermån-aderna även om det då blir mildväder.
Denna variation i underliggande mekanismer gör det extra utmanande att förstå och förutsäga hur växtsamhällena kommer att påverkas av en pågående klimatförändring. Det är därvid svårt att förutse hur konkurrensförhållanden förändras mellan olika växtarter, samt hur deras samspel med pollinatörer och fröspridande fåglar påverkas.
Tussilago och blåsippa
De typiska vårblommorna tussilago och blåsippa tycks svara väldigt olika på de förändrade vinterförhållandena under de senare decennierna. Detta visar observationer gjorda från 1934 till och med 2006 av Gunnar Johansson, lantbrukare på familjegården i Gullsmyra, Tärnsjö, Uppland.
Från att ha börjat blomma i stort sett samtidigt under större delen av 1900-talet påbörjar blåsippan numera sin blomning avsevärt tidigare än tussilagon, som synes i diagrammet nedan.
Mellan hägg och syren
För många av oss är tiden för skolavslutning kanske den vackraste tiden i naturen. Grönskan är som fräschast och körsbärsblom, syren, äppelblom och liljekonvalj tävlar om vår gunst.
Många har dock på senare tid iakttagit hur tiden mellan hägg och syren känd som "skomakarens ledighet" förändrats. Blomningen kommer tidigare och en del har klagat över att det inte längre finns något "mellan" hägg och syren utan att de allt oftare blommar samtidigt.
I Uppland har hägg och syren tidigarelagt sin blomningstid cirka en vecka under det senaste halvseklet. Men i den långa tidsserie som finns tillgänglig har de förändrats på ett liknande sätt, så "mellan"-perioden, i medeltal alltjämt är 10-12 dagar.
Observationer då och nu
Under åren 1873-1926 hade SMHIs föregångare ett landsomfattande fenologiskt nätverk. Sammanlagt rapporterades cirka 280 000 observationer av datum för lövsprickning, blomning och fruktmognad.
Detta material sammanställdes och publicerades av H W Arnell, som under en stor del av sitt liv verkade i Uppsala och därmed själv studerade den lokala fenologin extra noga. Det gjorde att han 1923 kunde sammanställa en blomningskalender för över 500 arter i Uppsala.
Fenologiska observationer fortsatte att samlas in av SMHI men i allt mindre omfattning. År 1982 var antalet observatörer tretton och 2007 endast två. Materialet är i stort sett obearbetat men var en tillgång 1958 då STF gav ut "Det svenska året".
Våren 2008 initieras ett svenskt fenologinätverk med representanter från frivilligorganisationer, universitet och myndigheter. Nätverkets målsättning är att samla in fenologiska data för att bland annat följa upp det äldre datamaterialet.
Detta skulle möjligöra en kvantifiering av hur olika sorters växter svarar på klimatförändringen och därmed utgöra ett viktigt underlag för att kunna förstå och hantera klimatförändringens effekter på växt och djur-samhällenas sätt att fungera.
För alla intresserade rapportörer finns nu Svenska Fenologinätverkets hemsidor:
Artikel skriven av: Kjell Bolmgren, post-doc vid Berkeleyuniversitetet.