Årets högsta dygnsmedeltemperatur

Om dygnsmedeltemperaturen beräknas dag för dag under ett år så finns det ett värde som är störst av dessa. Det benämner vi "Årets högsta dygnsmedeltemperatur".  Hur detta värde i genomsnitt har varierat geografiskt och över tiden beskrivs i denna artikel, samt i slutet en utblick hur det kan förändras i framtiden.

Det är inte alltid de mest extrema temperaturerna är den bästa indikatorn på klimatet och dess variationer. Extremer kan bero på tillfälligheter där flera faktorer samverkar i en och samma riktning något som kan vara svårt att fånga i klimatmodeller och som är starkt beroende av placeringen av mätplats när det gäller observationer.

Givetvis är god kännedom om extremerna viktiga för många samhällsfunktioner och det är därför betydelsefullt att studera hur förekomsten av exempelvis höga temperaturer förändras. Vi har här valt att studera "Årets högsta dygnsmedeltemperatur" som ett mer robust mått.  

Databasen ptHBV

För alla år och dygn sedan 1961 har uppmätta dygnsvärden för temperatur och nederbörd analyserats och räknats fram för ett gridnät över Sverige. Denna griddade databas, kallad ptHBV, utgör ett bra hjälpmedel om nederbördens och temperaturensfördelning i tid och rum ska studeras. Tidsupplösningen är alltså dygn och den rumsliga upplösningen är 4 km.

Högsta dygnsmedeltemperatur 1961-1990

För normalperioden åren 1961 till 1990 (30 år) har för varje gridpunkt (beräkningspunkt) det högsta temperaturvärdet tagits fram. Utifrån dessa dessa trettio värden beräknas medelvärdet som presenteras på följande karta.

Den geografiska fördelningen visar att en stor del av Sverige har en högsta årlig dygnsmedeltemperaur på mellan 20 och 22°C.

Några mindre områden i söder ligger strax över 22°C, medan den i högre terräng i främst Norrland ligger lägre. Hur lågt är starkt beroende av höjden.

Högsta dygnsmedeltemperatur efter 1990

Sedan normalperioden 1961 till 1990 har mer än 20 år förflutit. Åren efter normalperioden, 1991 till 2013, har därför sammanställts på samma sätt som ovan.

En jämförelse med blotta ögat mellan kartan för normalperioden (ovan) och för åren därefter, 1991-2013, till höger visar på skillnader som är tydliga framförallt i södra Sverige.

I Norrland är mönstret och värdena ungefär desamma för de båda perioderna.

Observera att analysen i fjällen är osäker, då den baseras på relativt sett få observationer i en komplex terräng.

Differensen mellan senare år och normalperioden

För att förtydliga skillnaden mellan de två perioderna visas i kartan till höger differensen mellan perioden 1991 till 2013 och normalperioden (1961-1990).

Det framgår tydligt att "Årets högsta dygnsmedeltemperatur" har förändrats i framförallt södra Sverige. Där har den stigit med som mest lite drygt en grad.

Men det finns stora områden i främst Norrland där den i genomsnitt blivit aningen lägre eller där förändringen är liten.

 

Variation över tid

Högsta dygnsmedeltemperatur för året i Sverige 1961-2013
Årliga medelvärden av den högsta dygnsmedeltemperatur i Sverige 1961-2013.
Förstora Bild

Den genomsnittliga förändringen beskrevs ovan utifrån medelvärden för långa perioder. I figuren ovan visas hur utvecklingen av "Årets högsta dygnsmedeltemperaturer" har varierat från år till år.

För landet som helhet har det skett en svag uppgång, men även sett till alla de drygt 50 åren och hela riket sammantaget är förändringen liten.

Högsta dygnsmedeltemperatur – så blir framtiden

Den högsta dygnsmedeltemperaturen i Sverige förväntas öka. I slutet av seklet kommer den högsta dygnsmedeltemperaturen att vara 2-6°C högre än i perioden 1961-1990, beroende på vilket scenario som används.

Högsta dygnsmedeltemperaturen beräknas öka under alla årstider. På vintern är ökningen störst i södra Sverige, på våren är ökningen störst i norra Sverige. Årsmedelförändringen är ungefär lika stor i hela Sverige.

 Läs mer om Årets högsta dygnsmedeltemperatur i framtiden