Antalet torra dygn

För att det ska uppkomma en rejäl torka krävs naturligtvis en längre sammanhängande period utan nederbörd.  Trots detta finns det en del information om torka även i antalet torra dygn, det vill säga dygn utan nederbörd. För att studera förekomsten av dessa torra dygn (utan nederbörd) används här dels en griddad information från ptHBV och dels mätningar från enskilda stationer. Baserat på dessa två datakällor beräknas "Antalet torra dygn". 

Hur antalet torra dygn varierar geografiskt och över tiden beskrivs nedan. Till sist en utblick hur antalet kan förändras i framtiden.

Databasen ptHBV

För alla år och dygn sedan 1961 har uppmätta dygnsvärden för temperatur och nederbörd analyserats och räknats fram för ett gridnät över Sverige. Denna griddade databas, kallad ptHBV, utgör ett bra hjälpmedel om nederbördens eller temperaturens fördelning i tid och rum ska studeras. Tidsupplösningen är alltså dygn och den rumsliga upplösningen är 4 km.

Analysen bygger bland annat på de observationer som beskrivs i nästa stycke. Metodiken, som används, ger en utslätning av nederbördsfältet. Extremt höga värden dämpas och vissa 'torra' gridpunkter kan få aningen nederbörd då de egentligen har haft uppehåll.

Nederbördsmätningar från enskilda stationer

Nederbördsnätet innehåller förhållandevis många stationer, men är glest med hänsyn taget till hur liten yta som berörs av exempelvis skurar under sommarhalvåret. Beräkningen har ställt kravet att ytterst få observationer får saknas under ett år.

Antalet torra dygn 1961-1990 baserad på ptHBV

För normalperioden 1961-1990 återfinns de flesta torra dygnen utmed kusterna och vid de stora sjöarna, medan de minsta antalet förkommer i Götalands inkand, Norrlands inland och framförallt i fjällen.

För varje gridpunkt i ptHBV har antalet dygn utan nederbörd tagits fram för varje enskilt år. Därefter har medelvärdet för alla åren beräknats, vilket presenteras på kartan.

Antalet torra dygn 1991-2013 baserad på ptHBV

För perioden 1991 till 2013 det vill säga efter normalperioden 1961-1990 är den geografiska fördelningen i stort sett den samma.

För att accentuera skillnaderna har differensen mellan perioderna beräknats, vilket presenteras i nästa avsnitt.

Differensen mellan torrperioderna för 1991-2013 och 1961-1990 baserad på ptHBV

Differensen mellan antalet torra dygn beräknad för perioden 1991-2013 och för perioden 1961-1990 är inte stor.

En viss ökning av antalet kan skönjas i delar av södra Sverige och möjligen en svag ökning i fjällen.

Men i stort kan antalet torra dygn anses oförändrat.

Antalet torra dygn 1961-1990 baserad på stationsdata

Om istället stationsdata för nederbörd används blir analysen annorlunda eftersom den rumsliga skalan baserar sig på nederbörden näst intill i en punkt (=nederbördsmätaren).

Antalet torra dygn 1991 - 2013 baserad på stationsdata

När analysen av stationsvis nederbörd görs på perioden 1991-2013, det vill säga efter normalperioden blir utfallet väldigt likt.

Det finns dock skillnader men för att se dessa har en differenskarta tagits fram; se nästa avsnitt.

Differensen mellan antalet torra dygn för 1991-2013 och 1961-1990 baserad på stationsdata


Differensen av det genomsnittliga antalet torra dygn för perioden 1991-2013 och perioden 1961-1990 baserad på stationsdata.

När stationsdata används blir analysen mer fläckig i jämförelse med analysen baserad på ptHBV. Detta är en följd av nederbördens småskalighet något som utjämnas i den analys som görs inom ptHBV.

En analys baserad på stationsdata kan anses ligga verkligheten närmre för en specifik plats (1 km2) medan ptHBV-data är mer representativ för de genomsnittliga förhållandena över större områden (1000 km2).

Variation över tid

Antalet torra dygn per år 1961-2013 baserat på ptHBV
Antalet torra dygn per år 1961-2013 baserat på ptHBV
Förstora Bild

Antalet torra dygn per år, baserat på ptHBV-data, för perioden 1961 till 2013 presenteras ovan för hela Sverige. Den kan jämföras med motsvarande analys utifrån stationsdata, vilka presenteras nedan.

Först presenteras data för hela Sverige (425 stationer) och därefter en indelning i fyra landsdelar, norra Norrland (71), södra Norrland (84), Svealand (120) och Götaland (150).

En rät linje har anpassats till data för att indikera en eventuell förändring.

Antalet torra dygn per år, baserat på stationsdata, 1961-2013. Genomsnitt för hela landet.
Antalet torra dygn per år, baserat på stationsdata, 1961-2013. Genomsnitt för hela landet.
Förstora Bild
Antalet torra dygn per år, baserat på stationsdata, 1961-2013. Genomsnitt för norra Norrland.
Antalet torra dygn per år, baserat på stationsdata, 1961-2013. Genomsnitt för norra Norrland.
Förstora Bild
Antalet torra dygn per år, baserat på stationsdata, 1961-2013. Genomsnitt för södra Norrland.
Antalet torra dygn per år, baserat på stationsdata, 1961-2013. Genomsnitt för södra Norrland.
Förstora Bild
Antalet torra dygn per år, baserat på stationsdata, 1961-2013. Genomsnitt för Svealand.
Antalet torra dygn per år, baserat på stationsdata, 1961-2013. Genomsnitt för Svealand.
Förstora Bild
Antalet torra dygn per år, baserat på stationsdata, 1961-2013. Genomsnitt för Götaland.
Antalet torra dygn per år, baserat på stationsdata, 1961-2013. Genomsnitt för Götaland.
Förstora Bild

Antalet torra dygn under ett år beräknad utifrån stationsdata är cirka 40 dygn fler än antalet som baseras på ptHBV-data. Detta beror på att ptHBV-data representerar en större yta än de stationsvisa data. En tolkning av skillnaden kan då vara att det finns en viss möjlighet att det någonstans inom det större området har fallit nederbörd vilket därmed inte räknas som ett torrt dygn.

Ju större område som beaktas desto större är sannolikhetn att det någonstans inom området faller nederbörd.

Antalet torra dygn – så blir framtiden

Läs mer om Hur den längsta torrperioden kan förändras i framtiden.