Antalet fall med kraftig dygnsnederbörd

I Sverige förekommer regn eller snö i genomsnitt 150 till 200 dygn per år, i fjällen något fler. Oftast rör det sig om mängder mindre än 10 mm per dygn, men i något eller några dussin fall kommer det mer. Här studeras antalet dygn med nederbörd större än just 10 mm.

För en viss plats är 10 mm inte någon större dygnsnederbörd. Men detta gränsvärde är valt med hänsyn till att dagens modeller för det framtida klimatet gör sina beräkningar på en grov rumsskala, vilket slätar ut kraftiga lokala nederbördsvärden.

För att studera antalet dygn med större nederbördsmängder används här dels en griddad information från ptHBV och dels mätningar från enskilda stationer. Baserat på dessa två datakällor beräknas "Antalet fall med kraftig dygnsnederbörd". 

Hur antalet fall varierar geografiskt och över tiden beskrivs nedan. Till sist en utblick hur antalet kan förändras i framtiden.

Databasen ptHBV

För alla år och dygn sedan 1961 har uppmätta dygnsvärden för temperatur och nederbörd analyserats och räknats fram för ett gridnät över Sverige. Denna griddade databas, kallad ptHBV, utgör ett bra hjälpmedel om nederbördens eller temperaturens fördelning i tid och rum ska studeras. Tidsupplösningen är alltså dygn och den rumsliga upplösningen är 4 km.

Analysen bygger bland annat på de observationer som beskrivs i nästa stycke. Metodiken, som används, ger en utslätning av nederbördsfältet. Extremt höga värden dämpas och vissa 'torra' gridpunkter kan få aningen nederbörd då de egentligen har haft uppehåll.

Nederbördsmätningar från enskilda stationer

Nederbördsnätet innehåller förhållandevis många stationer, men är glest med hänsyn taget till hur liten yta som berörs av exempelvis skurar under sommarhalvåret. Beräkningen har ställt kravet att ytterst få observationer får saknas under ett år.

Analys baserad på enskilda stationer

Antalet fall med "kraftig nederbörd" enligt nämnda definition ligger i större delen av landet på 10-20 stycken per år i genomsnitt. Lite fler fall förekommer i de västra delarna av landet.

I fjällen är analysen osäker då antalet stationer där inte räcker för att beskriva den komplexa terrängen, som påverkar nederbörden.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

För att förtydliga skillnaden mellan de två studerade perioderna presenteras skillnaden mellan antalet fall med nederbörd större än 10 mm i kartan till höger.

Lite grovt har antalet ökat med omkring två fall per år i Sverige.

Det finns tendenser till en större ökning i västra Sverige, men det är tveksamt om förändringen är signifikant.

Det är viktigt att inte läsa in för mycket i den småskaliga geografiska variationen eftersom läget för kraftig nederbörd till del är slumpartad.

 

Analys baserad på ptHBV

När motsvarande analys görs utifrån griddade data blir bilden mer tydlig än för analysen baserad på direkta stationsdata.

Den geografiska fördelningen följer den som till exempel den totala årsnederbörden har. Det vill säga höga värden i de västra delarna samt utmed södra Norrlandskusten och låga värden i sydöstra Sverige samt i de nordöstra delarna av landet.

Skillnaden mellan de två perioderna

Nedan har differensen mellan antalet fall för de två perioderna plottats. I denna analys framträder en lite tydligare bild av förändringen än vad det gjorde i analysen baserad direkt på stationsdata. 

Att det skett en ökning med ett par fall framgår i båda analyserna, men i ptHBV-analysen verkar den geografiska fördelningen vara lite tydligare.

Det går att ana att det ökningen varit något större i västra Götaland och i norra Norrlands inland.

Utveckling över tiden

Antalet fall per år med dygnsnederbörd på minst 10 mm baserat på ptHBV-data genomsnitt för hela landet 1961-2013.
Antalet fall per år med dygnsnederbörd på minst 10 mm baserat på ptHBV-data genomsnitt för hela landet 1961-2013.
Förstora Bild
Antalet fall per år med dygnsnederbörd på minst 10 mm baserat på direkta stationsdata genomsnitt för hela landet 1961-2013.
Antalet fall per år med dygnsnederbörd på minst 10 mm baserat på direkta stationsdata genomsnitt för hela landet 1961-2013.
Förstora Bild

Antalet fall med kraftig nederbörd (i detta fall >10 mm) har ökat i hela landet under den studerade perioden. Ökningen för landet som helhet är signifikant 0,51±0,24 %/år (konfidensgraden 95%) baserat på direkta observationsdata.

Ökningen är något större i Götaland och i norra Norrland än vad den är i Svealand och i södra Norrland (visas ej här). Data från ptHBV ger ett liknande resultat.

Antalet fall med kraftig nederbörd – så blir framtiden

Antalet dagar med kraftig nederbörd förväntas bli fler. I slutet av seklet kommer antalet dagar med kraftig nederbörd att vara 5-15 fler per år än under perioden 1961-1990, beroende på vilket scenario som används.

Ökningen av antal dagar med kraftig nederbörd beräknas vara förhållandevis jämnt fördelad över året, men under sommaren är det bara hälften av klimatmodellsimuleringarna som faktiskt ger en ökning av antalet dagar med kraftig nederbörd.

 Mer om Antalet fall med kraftig nederbörd i framtiden.