Islossning

På våren försvagas sjöisen främst på grund av den ökande solstrålningen. Fogarna mellan iskristallerna luckras upp och isen kan vara flera decimeter tjock men ändå inte bära. När vattnet blir varmare försvagas isen på älvar och isflak börjar brytas loss och driva med den ökande vattenströmmen.

Islossning
Vårsolen gör att stöpisen luckras upp, blir grynig och börjar smälta.
Foto SMHI bildarkiv

Is på sjöar

På våren försvagas sjöisen främst på grund av den ökande solstrålningen. Regn under smältperioden kan påskynda islossningen, medan lufttemperaturen har mindre direkt inverkan på smältförloppet.

Vårsolen gör att stöpisen luckras upp, blir grynig och börjar smälta. Kärnisens långa smala iskristallerna börjar lossna från varandra och isen blir skör och pipig. Iskristallerna kan frysa samman under natten så att isen är stark under morgontimmarna, men fram på dagen kan även tjock is förlora sin hållfasthet och bli mycket förrädisk.

När isen luckras upp alltmer bildas det vakar. Öppet vatten bildas också ofta mellan isen och strandkanten. Samtidigt som vattnet längs stränderna värms upp snabbast, gör det stigande vattenståndet under snösmältningen att isen längs stränderna hamnar under vattenytan och därmed smälter snabbare.

Islossningen påskyndas av den ökande genomströmningen i sjön vid snösmältningen. Den sista fasen av islossningen, då istäcket slutligen bryts sönder och smälter, sker ofta mycket hastigt och med vindens inverkan.

Is på älvar

På våren när vattnet blir varmare, breddas och förlängs de isfria delarna av vattendraget. Längs stränderna bildas vakar av smältvatten från tillrinnande bäckar. Isen försvagas och isflak börjar brytas loss och driva med den ökande vattenströmmen.

När isgången startar, bryts i snabb takt fler isflak loss och följer med vattenmassorna i delar eller slås sönder till issörja. Vid grund och holmar, eller mot fastare is längre nedströms, kan isen samlas ihop i isbröten. Vattenflödet hindras och vattennivån stiger uppströms.

Så småningom lossnar isbröten och förs vidare med strömmen, för att åter fastna vid nästa hinder. När större isbröten eller isproppar bildas, kan områden kring vattendraget översvämmas av vatten och ismassor.