Fler artiklar om hydrologi
SMHI utför en mängd olika observationer och beräkningar av hydrologiska data. Dessa lagras i databaser som används för olika ändamål, till exempel prognoser, varningar och forskning.
Senast uppdaterad: 14 augusti 2009
SMHI publicerar faktablad inom ämnesområdena meteorologi, hydrologi och oceanografi. Här finns en lista på de hydrologiska faktabladen. Utgivningsår anges inom parentes. Publikationerna hittas genom att söka i Kunskapsbanken på respektive titel. De flesta går att ladda ner som pdf, annars kan de beställas via Kundtjänst.
Senast uppdaterad: 16 november 2011
På SMHI finns en omfattande hydrologisk mätverksamhet som främst mäter och samlar in data såsom vattenföring, vattenstånd, istjocklek och isläggning/islossning.
Senast uppdaterad: 18 januari 2011
Dagliga niodygnsprognoser som visar sannolikheten för höga vattenflöden i cirka tusen delavrinningsområden i hela landet har utvecklats på SMHI. Det ger räddningstjänster och länsstyrelser en tidig varning för höga vattenflöden och därmed bättre förutsättningar för en bättre beredskap.
Senast uppdaterad: 06 augusti 2009
En statlig hydrologisk tjänst inrättades i Sverige då den Hydrografiska byrån tillkom 1908. Redan från början skedde samarbete med meteorologerna och 1919 fördes de samman i Statens Meteorologisk-Hydrografiska Anstalt, som 1945 blev Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut, SMHI.
Senast uppdaterad: 06 augusti 2009
Hösten 2000 var ovanligt regnrik och flera delar av landet drabbades av översvämningar. Vänern fick i januari 2001 den högsta nivå som uppmätts sedan regleringen 1937.
Senast uppdaterad: 06 november 2012
När man beskriver hur högt ett vattenflöde används ofta begreppet återkomsttid. Men vad menas egentligen med återkomsttid? Och vad är ett högt flöde?
Senast uppdaterad: 28 september 2012
När sjövattnet avkylts till fyra grader är det vinden och lufttemperaturen som har störst betydelse för när isen lägger sig på sjön. Isläggningen sker oftast en klar och kall natt och i allmänhet lägger sig isen först i lugna vikar och längs stränderna.
Senast uppdaterad: 07 januari 2012
När strömmande vatten avkyls och blir nollgradigt, kan isen inte lägga sig som på en sjö eftersom vattnet ständigt är i rörelse.
Senast uppdaterad: 13 juli 2009
Under köldperioder med snöfri eller nästan snöfri is krymper istäcket. Sprickor bildas och fylls här och var med uppträngande vatten som snabbt fryser till. Vid omslag till milt väder stiger isytans temperatur och istäcket utvidgas. Stora spänningar i isen utövar då stark press mot stränder och holmar.
Senast uppdaterad: 28 november 2008
Nu kan SMHIs oceanografiska data, såsom våghöjd, salthalt och havsnivå, laddas ner utan kostnad och utan restriktioner för användning. Senast januari 2014 kommer öppna data finnas även för meteorologi, hydrologi och klimatologi.
Varning klass 1, Sverige