Vattenståndsmätningar i de stora sjöarna

Vattenståndsuppgifter från våra största sjöar finns ända från 1700-talet. Anledningen till att mätningarna startade var att allt fler människor berördes av ändringar i vattenståndet.

Runt sjöarna fanns stora jordbruksmarker som vid översvämning kunde skadas. En sänkning av vattenståndet medförde däremot att bördig mark torrlades och kunde börja odlas. Den ökande sjöfarten behövde också uppgifter om vattenståndet för att planera sina rutter.

Genom mätningar av vattenståndet under en längre tid fick man kunskap om hur högt och hur lågt det kunde bli. Detta gav en ökad kännedom om var man kunde uppföra byggnader och andra anläggningar utan risk för att de skulle skadas vid en översvämning. Nya industrier som växte upp använde vattnet som kraftkälla.

Genom att bygga dammar vid sjöarnas utlopp kunde vattenflödet ur dessa hållas jämnare. Detta medförde också att man kunde planera tappningen av sjöarna så att stora fluktuationer i vattenståndet utjämnades.

SMHIs mätningar

Dåvarande SMHI, Statens Meteorologisk-Hydrografiska Anstalt, fick under 30- och 40-talen i uppdrag av staten att kontrollera vattenstånden för att följa upp att regleringarna sköttes enligt de vattendomar och regler som regleringsföretagen var ålagda att följa.

Detta görs i dag inom SMHIs tillsynsverksamhet. Mätningar av vattenstånd görs med en pegel. De första peglarna var fasta skalor som monterades i sjön. Man kunde direkt se vattenståndet där vattenytan befann sig på skalan.

För ungefär 100 år sedan kom de första registrerande instrumenten. Dessa är skyddade i ett hus eller skåp ovanpå en brunn som har direkt förbindelse med vattnet i sjön. I brunnen finns flottörer som följer vattenytan och är direkt kopplade till skrivare där en penna ritar vattenståndet på ett papper.

Under 60-talet kom de första telefonsvarande peglarna som man kunde ringa upp och från vilka man kunde få vattenståndet uppläst via en taltrumma. På senare tid har det utvecklats digitala instrument som lagrar värden. Dessa kan via fjärrkommunikation föra över data så att man "hemifrån" fortlöpande kan följa upp vattenståndet.

I dag samlar SMHI in vattenståndsvärden från många av Sveriges sjöar och vattendrag varav de från Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland redovisas på hemsidan. Den längsta oavbrutna mätserien med dygnsvärden som vi har i landet är från Vänern där data finns ända från 1807.