Ämnesområden

Vårflod

När snön och isarna smälter på våren så ökar vattenmängden i såväl mark som sjöar och vattendrag. Detta fenomen brukar kallas vårflod.

En stor vårflod orsakas ofta av tre samverkande faktorer: ett stort snölager, snabb avsmältning samt regn.

Avsmältningsprocessen är mycket väderberoende, och exempelvis ett milt, molnigt och blåsigt väder orsakar i regel större avsmältning än ett soligt och vindstilla väder.

Detta beror delvis på att molnigt väder generellt orsakar varmare lufttemperaturer nattetid än klart väder, men även på att vinden hela tiden avleder fuktig och kall luft som bildas vid snötäckets yta under snösmältningen och ersätter denna med varmare luft.

Därmed blir energiöverföringen från luft till snö effektivare när det blåser, vilket påskyndar snösmältningen.

översvämmade åkrar
Översvämmade åkrar i Östergötland, våren 2010.

Hur beräknas vårfloden?

Vårfloden är en vanlig företeelse på de flesta håll i Sverige och SMHI använder olika metoder för att bedöma vårflodens tidpunkt och omfattning.

Förutom manuella mätningar av snödjup vid ett antal väderstationer finns en hydrologisk modell som kontinuerligt beräknar snötäckets vatteninnehåll i ca 1000 delområden i Sverige. Denna information kombineras med väderleksprognoser för att beräkna snösmältningen och den totala vattenföringen.

Klimatet och vårfloden har ändrats

Om man tittar hundra år bakåt i tiden så kan man se trender i tidpunkten för vårfloden som en eventuell effekt av en klimatförändring i Sverige. På många håll i Götaland har en tidigare vårflod ersatts av höga vinterflöden då nederbörd faller som regn istället för snö.

Även i Svealand och längre söderut syns en trend mot en allt tidigare och mindre vårflod. I Norrland däremot tycks läget fortfarande vara stabilt med en vårflod som generellt kulminerar under perioden maj-juni, beroende av vattendragets storlek och geografiska läge.