Vanliga frågor och svar om vattenbrist

Här listar vi några vanliga frågor och svar gällande vattenbrist och låga vattennivåer.

Varför är det låga nivåer i sjöar och grundvatten inför sommaren 2017?

Under de senaste två årens höst- och vintrar har det fallit mindre nederbörd än normalt på många håll i landet. Även våren 2017 var nederbördsfattig och vattennivåer i sjöar, vattendrag och grundvatten fylldes inte på. På många håll var vattennivåerna mycket lägre än vad de brukar på våren. I delar av Norrbottens län föll mer nederbörd än normalt.

Under sommaren avdunstar en stor del av det regn som faller. Därför krävs mycket regn för att vattenmagasinen ska fyllas på så att sjöar och grundvatten kommer upp till normala nivåer igen. Små magasin och vattendrag stiger snabbare än större magasin när det regnar och kan återhämta sig till normala nivåer på relativt kort tid. Detta har skett på vissa håll i landet, till exempel i västra Götaland. För större magasin kan det ta flera månader innan de stiger mot normala nivåer. 

Mer bakgrund finns i den tidigare artikeln Fortsatt låga vattennivåer – följ läget på smhi.se

Var är det risk för vattenbrist?

På SMHIs tjänst ”Risk för vattenbrist” visas information om de aktuella områden som har risk för vattenbrist. Informationen gäller för större områden och lokala variationer kan förekomma. För lokal information hänvisar vi till din kommun. Tjänsten "Risk för vattenbrist"

Vad är vattenbrist?

Vattenbrist är kopplat till behovet av vatten i området och uppstår när behovet är större än tillgången. Vattenbrist kan gälla ytvatten och grundvatten i kombination eller var för sig.

I SMHIs information ”Risk för vattenbrist” bedöms vattenbrist utifrån hur lågt vattenflödet är, hur det förväntas bli under sommarperioden och hur låg grundvattennivån är. Grundvattennivåerna jämförs med nivåer som är normala för perioden. Vattenflödena jämförs med historiska värden och risk utfärdas om flödena förväntas ligga mycket lågt under en lång period i ett stort eller medelstort område, eller i områden som länsstyrelserna bedömt vara särskilt känsliga för vattenbrist.

Vad är skillnaden mellan ytvatten och grundvatten?

Ytvatten är sjöar och vattendrag. Grundvatten är det vatten under grundvattenytan där alla markens porer eller bergets sprickor är fyllda med vatten. Beroende på hur naturen ser ut kan grundvatten komma upp i dagen.

Var är vattnet?

”Ingenting försvinner, allt finns kvar” gäller för vatten som för andra ämnen. Vattnet cirkulerar i ett evigt kretslopp mellan hav, land och luft. De senaste två åren har Sverige haft högtrycksbetonade höst- och vintrar vilket har lett till mindre nederbörd över just Sverige.
 

Har det aldrig regnat så här lite?

I de områden där det nu är torrt har det även tidigare varit år med lite nederbörd. En skillnad är dock att det senaste somrarna varit varmare, vilket har lett till ökad avdunstning. Vattentillgången i mark och sjöar beror mycket på hur stor del av nederbörden som stannar kvar i marken respektive rinner vidare nedströms. Om avdunstningen är hög blir vattentillgången liten även om det regnar.

Nederbörden varierar över landet och vissa områden har fått mer nederbörd än normalt senaste året. Detta gäller till exempel för stora delar av Norrbottens län. Lokalt kan variationerna vara stora. 

Hur mycket avdunstar det?

Avdunstningen är störst under sommarhalvåret och är också starkt kopplad till hur mycket vatten som finns tillgängligt i marken och hur mycket det blåser. I delar av Sverige kan avdunstningen vara större än nederbörden vissa månader på året. Det gäller framför allt sydöstra Sverige där nederbörden är relativt liten.

Generellt kan avdunstningen vara flera millimeter per dag under sommaren. En millimeter är en liter/kvadratmeter. För stora sjöar, till exempel Vänern och Vättern blir det många liter. Under en varm sommardag kan mer vatten avdunsta från en sjö än vad som rinner från sjön via vattendrag.

Avdunstning vid sjö

När fylls sjöar och vattenmagasin på?

När det regnar eller när snön smälter fylls magasin i sjöar och grundvatten på. Under vår och sommar sker en stor avdunstning och vattenupptag från växtligheten, vilket innebär att det krävs mycket regn för att vattenmagasinen ska fyllas på. Små magasin och vattendrag stiger snabbare när det regnar och kan återhämta sig till normala nivåer på relativt kort tid. Större magasin reagerar däremot betydligt långsammare och det kan ta flera månader innan de stiger mot normala nivåer.

Generellt fylls sjöar och grundvatten i södra Sverige på under hösten och vintern när avdunstningen är låg. I norra Sverige fylls magasinen på under vårfloden.

Kan en regnskur ”bota” torkan?

Vid tillfälliga regnskurar eller perioder med regn kan nivåerna stiga. Särskilt i mindre områden och magasin.

De större vattenmagasinen i landskapet (stora grundvattenmagasin och sjöar) har generellt låga nivåer och förmår inte upprätthålla ett normalt basflöde i vattendragen under längre perioder utan nederbörd. Det krävs betydande vattenvolymer för att återställa de stora magasinen, och sannolikheten för att detta ska ske under sommarhalvåret är låg eftersom avdunstningen är hög då. De flesta stora magasin kommer troligtvis inte att återställas innan höstregnen kommer.

Hur mycket regn krävs för att nivåerna ska bli normala igen?

I de områden där det är mycket låga nivåer finns ett underskott på nederbörd på cirka 200 millimeter. Värdet avser stora ytor och lokala variationer förekommer naturligtvis.

Hur mycket regn som behövs för att minska vattenunderskott beror på typen av regn. Om det regnar lite varje dag under sommaren avdunstar det mesta. Om det däremot kommer mycket nederbörd på en gång så rinner vattnet ned i marken och kan fylla på magasinen. Mindre vattendrag och sjöar kan återhämta sig med mindre mängder vatten. Större magasin däremot kräver stor tillförsel av regn över en längre period.

Vad kan jag som enskild göra?

Om du har kommunal vattenförsörjning behöver du vara observant på information från kommunen gällande vattentillgången. Man kan vara sparsam genom att t.ex. använda regnvatten för bevattning av trädgårdar, inte tvätta bilen själv, duscha kortare tid, spola toaletter mindre ofta, etc.

Enskilda med egen brunn kan hålla koll på sin egen vattentillgång och förbrukning. Vattennivån i brunnar kan avläsas med klucklod med jämna mellanrum. Gör det gärna på morgonen innan vattenförbrukningen startar så vattennivån i brunnen representerar omkringliggande grundvattenyta. Genom att föra anteckningar om brunnens vattennivå kan du bilda dig en uppfattning om vattentillgången och göra egna prognoser.

Det finns bra råd på:

Beror de låga nivåerna på klimatförändringar?

Den generella trenden i Sverige är att årsnederbörden ökat något de senaste decennierna. Ökningen är allmänt större i norra Sverige och under vintersäsongen. De senaste två årens låga höst- och vinternederbörd i södra Sverige avviker därför från den allmänna trenden, och är snarare ett tecken på en vädervariation mellan åren.

De senaste två årens underskott i nederbörd är inte heller någon unik händelse – liknande stora eller större underskott har inträffat tidigare under senaste århundradet. En skillnad mot tidigare tillfällen är däremot att det senaste somrarna varit varmare vilket leder till större avdunstning, både direkt från mark och vatten men även via växter.

Vattentillgången i mark och sjöar beror mycket på hur stor del av nederbörden som stannar kvar i marken respektive rinner vidare nedströms. Om avdunstningen är hög blir vattentillgången alltså liten även om det regnar.

I klimatindikatorn ”Vegetationsperiodens längd” visas information från observationer över hur säsongen för växtligheten ökat.

I klimatindikatorn ”Nederbörd” visas information från observationer av hur mycket regn och snö det fallit i medelvärde över hela landet.

Hur ser risken för torka ut i ett framtida klimat?

Nederbörden förväntas i framtiden öka under vinterhalvåret i hela Sverige. Detta är positivt för grundvattenbildningen och för vattentillgången i sjöar och vattendrag.

På sommaren beräknas nederbörden vara oförändrad eller öka något. På grund av högre temperaturer ökar avdunstningen och växtsäsongen blir längre. Det betyder att mängden tillgängligt vatten kan komma att minska.

Torka av den orsak vi har nu, för lite nederbörd på höst och vinter, torde bli ovanligare i framtiden. Men med en ökad avdunstning finns det ändå större risk för vattenbrist. Dessutom kommer vädret fortfarande variera mellan åren och det kommer även i framtiden finnas höstar och vintrar då det faller mindre nederbörd än normalt.

Hur vi använder vatten har också stor påverkan på vattentillgången. Om vi tar ut mycket vatten gör vi oss mer känsliga för vattenbrist.

Här hittar du SMHIs länsvisa klimatanalyser

Vad är torka?

Torka är ett stort begrepp och kan betyda olika saker beroende på i vilket sammanhang det används. Det kan omfatta lite nederbörd, låg markfuktighet, låga vattenflöden, låga vattennivåer i sjöar och/eller låg grundvattennivå.

Läs mer i vår faktaartikel om torka

Ni brukar tala om översvämningar – är det ingen risk för det i framtiden?

Klimatforskningen visar på att det kan bli ökande problem med låga nivåer i framtiden, vilket främst beror på att det avdunstar mer när det blir varmare. Men forskningen visar också att det kan bli mer nederbörd, särskilt under vinterhalvåret. Det är också troligt med fler skyfall under sommarhalvåret.

Vi kan alltså få fler tillfällen med extrema situationer, såväl med låga som höga vattennivåer. Situationen varierar över landet och ser olika ut för olika områden.

Nederbörden ökar generellt om man ser på resultat från klimatmodellerna men den kan komma att fördelas olika över landet. Även nederbördens intensitet förändras och det kan komma kraftigare regn på kort tid. Det finns därför en ökad risk översvämningar, både översvämningar som beror av mycket regn under en lång tid, men också mer lokala översvämningar som beror av skyfall.

Här hittar du SMHIs länsvisa klimatanalyser

Vad kan göras på längre sikt för att anpassa oss till klimateffekterna kring just minskande vattentillgång i ett framtida klimat?

Det finns olika sätt som samhället kan förbereda sig och anpassa sig för längre perioder av torka. SMHI har samlat olika exempel på klimatanpassningsåtgärder i en idébank. På Klimatanpassningsportalen finns mer information från andra myndigheter.

Klimatanpassningsexempel för torka
Klimatanpassningsportalen