Varning klass 1, SverigeDatabaserna omfattar fysiografiska-, nyttjande- och variabeldata.
- Fysiografiska data beskriver objektens former och strukturer;
- Nyttjandedata beskriver hur samhället utnyttjar naturresurserna;
- Variablerna beskriver fysikaliska, kemiska och biologiska variabeldata.
Variablerna är ordnade efter massa, energi, kemi. Databaserna benämns Svenskt Klimatarkiv (KLAR), Svenskt Vattenarkiv (SVAR) och Svenskt Havsarkiv (SHARK).
Avrinningsområden
Vattendelare har bestämts på topografiska kartor för omkring 12000 avrinningsområden (landområden som avgränsas av vattendelare). Utloppspunkter är vattendrags- mynningar, sjöutlopp, sjöinlopp och vattenföringsstationer.
Avrinningsområden för vattendrag som mynnar i havet och är större än 200 km2 kallas huvudavrinningsområden, övriga kallas delavrinningsområden.
Sjöregister
Med topografiska kartan som källa är omkring 95700 sjöar (105000 om man räknar med norska och finska som dräneras till Sverige) registrerade i en databas som innehåller sjönamn, utloppskoordinat, areaklass, huvudavrinningsområde samt län och kommun.
Sjöarealer
Sveriges totala sjöareal är 40660 km2 vilket är 9 % av totala landytan. Sjöarealen bestäms vid behov från befintligt kartmaterial. Den vanligaste källan är topografiska kartan. Det finns arealer för omkring 20000 sjöar.
Sjödjup och sjövolym
SMHI samlar sjödjupkartor som görs för olika ändamål. Kartorna behövs för att beräkna volymer och vattenomsättning.
Djupet bestäms med ekolod från båt eller handlod från is. Djupkartorna är utförda av många olika grupper. Totalt finns djupkartor för 7129 sjöar. SMHI bestämmer areal och volymer för olika djup.
Vattendragsregister och vattendragslängder
Med topografiska kartan som källa är över 7000 vattendrag registrerade i en databas som innehåller namn, utloppskoordinat, karta och längd. En revidering av uppgifterna är på gång.
Översvämmade områden
En databas över kända översvämningskänsliga områden. Uppgifterna är insamlade med hjälp av länsstyrelser och kommuner samt särskilda kartläggningar. Databasen innehåller 700 områden med lägesuppgifter, ytor, frekvens och orsak.
Sänkta och torrlagda sjöar
Under 1800-talet och början av 1900-talet sänktes/torrlades över 2500 sjöar för att få odlingsbar mark. Uppgifterna är utdrag ur Lantbruksenheternas arkiv och är namn, sjökoordinat, avrinningsområde, län, kommun, typ, år och arkivnummer.
Dammbyggnader
För att reglera flöde och vattenstånd har över 5600 dammar byggts i sjöutlopp och vattendrag. Uppgifterna bygger på länens damminventeringar och är namn, koordinat, vattendrag, län, kommun, avrinningsområde, ändamål, vattendom, byggår, medelvattenföring och tillrinningområde.
Vattenföring och vattenstånd
Vattenståndet i våra sjöar och vattendrag ändras naturligt under året och kan när det är högt orsaka översvämmningar och när det är lågt ge problem för sjöfart och vattenintag. Vattenstånd mäts i större sjöar antingen manuellt en eller flera gånger per dygn, eller registreras kontinuerligt med skrivare på diagram.
Vattenföringen orsakar vid flödestoppar risk för översvämningar och omfattande skador. Vattenkraftsproduktionen är direkt beroende av vattenflödena. Vid vattenplanering måste vattnet även räcka till under torrperioder. Vattenföring är den volym vatten som rinner fram per tidsenhet i ett vattendrag och uttrycks vanligen i m³/s.
Isläggning och islossning
Isläggningen bryter sommarhalvårets cirkulation och biologiska aktivitet i sjöarna. Båtfärderna ersätts med snöskoteråkning. Det omvända gäller islossningen.
Vid omkring 130 stora och medelstora sjöar observeras isläggnings- och islossningsdatum varje år. För åtskilligt fler sjöar finns mångåriga observationer. Vissa serier löper från 1870-talet, dock med en del längre avbrott. Sjöarnas läge anges med utloppspunkten uttryckt i RAK-koordinater.
Istjocklek
avgör hur isarna kan användas för snöskoteråkning, tyngre biltrafik eller som landningsbana för lättare flyg. Den ger också en överblick över vinterförhållandena i landet.
Efter vintersäsongen 2010/2011 mäter SMHI inte längre istjocklek på sjöar. Ett fåtal stationer finns kvar, bl a vid Vänern och Mälaren samt på enstaka platser utefter Norrlandskusten. Dessa stationer administreras av SMHIs oceanografiska del och presenteras också där, Oceanografi - Havsis.
Sedimenttransport
Vattenprovtagning och analyser vid 19 stationer för att kartlägga halt suspenderat oorganiskt och organiskt material, lösta organiska och oorganiska ämnen, grumlighet, ledningsförmåga färg och surhetsgrad.
Huvudanalyserna är totalmängden organiska och oorganiska suspenderade ämnen samt halten organiska och oorgansika lösta ämnen. Provtagningsfrekvensen var flödesanpassad.
Hydrokemi
Vattenprovtagning och analyser av hydrokemiska data för 20 fältforskningsområden. Omfattas av Alkalinitet, aluminium, anjoner, fluorid, färgtal, järn, kalcium, kalium, katjoner, klorid, konduktivitet, magnesium, natrium, nitrat, pH, sulfat, temperatur, totalfosfor och totalkväve.
Vattenprover togs en gång per vecka i fyra områden och en gång per vecka i de övriga. De flesta områdena startades i slutet av 1970-talet och avslutades 1994. Uppgifter om vattenföring, nederbörd, snötäcke, lufttemperatur, luftfuktighet och vind finns kopplat till respektive område.