2010 - Snabb vårflod i Norrland och norra Svealand

Snösmältningen i Norrland kom igång snabbt och skapade stora problem på sina håll med översvämmade vägar, ras och skred. Orsaken till den kraftiga vårfloden var i norra Norrland högsommarvärme och i södra Norrland rikligt med nederbörd.

Mot slutet av snösäsongen 2009/2010 låg mindre snö än normalt på många håll i Norrland. I Tornedalen och även i stora delar av Jämtland, Ångermanland, Medelpad och Hälsingland var det mycket mindre snö än normalt. I mellersta Lappland förutom fjällen samt i stora delar av Norrbotten och Västerbotten låg det däremot mer snö än normalt. I övriga områden låg normalt eller något mindre snö än normalt.

Norra Norrland

Snösmältningen i norra Norrland kom igång mot mitten av maj när varma luftmassor kom in över nordöstra Sverige. Temperaturomslaget till högsommarvärme kom först i Tornedalen där en kraftig snösmältning påbörjades. Varmluften och därmed snösmältningen fortsatte vidare in över landet och skapade stora problem i norra Norrland med översvämmade vägar, ras och skred.

I området uppmättes höga eller mycket höga flöden i mindre vattendrag och vissa medelstora vattendrag. De större vattendragen fylldes på och i Byskeälven, de nedre delarna av Skellefteälven, Piteälven och Umeälven samt i Vindelälven uppmättes mycket höga flöden. Höga flöden, dvs. en normal vårflod uppmättes i Torneälven, Pärlälven samt de nedre delarna av Kalixälven och Luleälven.
 

Södra Norrland och Norra Svealand

I samband med att högsommarvärmen i mitten av maj kom in över nordligaste Sverige föll det rikligt med nederbörd över Dalarna och södra Norrland. De stora nederbördsmängderna i samband med snösmältning bidrog till höga flöden i delar av norra Dalarna, norra Jämtland samt södra Lappland.

Vid 20 maj hade vattnet nått ut i de medelstora vattendragen, biflödena till de större älvarna, där det på många håll i norra Jämtland samt södra Lappland var mycket höga flöden. Extremt höga flöden uppmättes 20-23 maj i Rörströmsälven ett biflöde till Ångermanälven och 19-21 maj i delar av Hårkan ett biflöde till Indalsälven. I Ammerån, även det ett biflöde till Indalsälven uppmättes mycket höga flöden.

Normal vårflod uppmättes i Indalsälven, stora delar av Ljusnan samt i delar av Ljungan och Dalälven.

Flödet vid pegeln Strömfors
Dygnsmedelvärde av flödet i Malån, ett biflöde till Skellefteälven, vid pegeln Strömfors under snösmältningsperioden. Högt flöde innebär att flödet har en återkomsttid över två år. Mycket högt flöde innebär att flödet har en återkomsttid över tio år. Extremt högt flöde innebär att flödet har en återkomsttid över 50 år. Förstora Bild
Flödet vid pegeln Byske
Dygnsmedelvärde av flödet i Byskeälven, vid pegeln Byske under snösmältningsperioden. Förstora Bild
Flödet vid pegeln Granåker
Dygnsmedelvärde av flödet i Vindelälven vid pegeln Granåker under snösmältningsperioden. Förstora Bild
Flödet vid pegeln Mesjön övre
Dygnsmedelvärde av flödet i Rörströmsälven, ett vattendrag i Ångermanälvens avrinningsområde vid pegeln Mesjön Övre under snösmältningsperioden. Förstora Bild


 

Flödet vid pegeln Fyrås
Dygnsmedelvärde av flödet i Ammerån, ett biflöde till Indalsälven, vid pegeln Fyrås under snösmältningsperioden. Förstora Bild