2000 - Översvämningarna i södra Norrland i juli

Dokumentation fram till den 26 juli 2000

Det översvämningsdrabbade området i södra Norrland fick betydligt mer regn än normalt redan under tiden april - juni, och det ostadiga vädret fortsatte även i juli.

Under månadens första tio dagar kom flera lågtryck med tillhörande regnområden in från sydväst över Sydsverige varefter de rörde sig vidare upp över landet.

Sydeuropa, framför allt Balkan, täcktes samtidigt av extremt varm luft med eftermiddagstemperaturer på omkring 40°.

En fruktad lågtrycksbana

Den 10 - 11 juli strömmade varmluften i sydöst norrut över Ryssland, för att efter hand nå ända upp till ishavskusten, och över Ukraina började samtidigt lågtryck bildas i gränsområdet till betydligt svalare luft över Västeuropa.

Lågtrycken med tillhörande regnområden rörde sig sedan åt nordväst mot Sverige där de stannade upp. Denna lågtryckstrafik bestod sedan i drygt två veckor.

Regnväder som når vårt land från sydöst är fruktade därför att deras banor är svåra att förutsäga exakt. De kan dessutom ge stora nederbördsmängder, beroende på att de dels rör sig långsamt, dels är ovanligt intensiva.

Rekordmängder

Regnområden på denna ovanliga bana gav den 12 - 25 juli stora regnmängder i främst de inre delarna av södra Norrland, på sina håll drygt 200 mm.

Från månadens början har Höglekardalen i Oviksfjällen fått inte mindre än 298 mm, viket redan innebär nytt julirekord för Norrland. Det förra rekordet löd på 275 mm i Ulvoberg i södra Lappland i juli 1957 och i Stenfors i Västerbotten i juli 1979. Sverigerekordet lyder på 333 mm i Bäckaskog, 2 km söder om Kiaby kyrka i Skåne i juli 1959.

Att ett så stort område som det nu aktuella i södra Norrland får så stora mängder under loppet av endast ett par veckor är mycket ovanligt. Uppskattningsvis sker det mindre än en gång vart tionde år i vårt land.

I de nu drabbade delarna av södra Norrland finns inget lika extremt fall dokumenterat under de mer än 100 år som nederbördsmätningar har förekommit. De största enskilda dygnsmängderna har stannat vid 70-80 mm, vilket däremot inte är lika ovanligt.

Regnkarta
Nederbördsmängder 12-25/7 2000

Den hydrologiska situationen

De stora nederbördsmängderna medförde att marken blev mättad och bland det första som inträffade var skred och ras på utsatta platser. Det orsakade lokala skador, t.ex. ras vid hus på flera platser samt ras och underminering av järnvägsbankar.

Små och medelstora vattendrag fylldes snabbt och orsakade i första hand skador på vägar och broar samt på bebyggelse nära vattendragen.

Först påverkades de sjöfattiga vattensystemen, men allt eftersom vattenståndet i sjöarna steg ökade även flödena i de sjörika vattendragen. Problemen förflyttades sedan till de större vattendragen och nedströms i de stora vattensystemen.

I de reglerade vattendragen förvärrades situationen av att magasinen i södra Norrland, som var fyllda efter vårfloden och det myckna regnandet, nu började tappas i samband med stor tillrinning för att förhindra överdämning i magasinen.

Förutom översvämningsskador på många platser inträffade även problem i grundvattentäkter och brunnar på grund av kontaminering med yt-och älvvatten.

I de små sjöfattiga systemen avtog flödena relativt snabbt när regnen upphörde, medan flödena i vissa sjörika system alltjämt stiger och först nu håller på att kulminera. När vattenmassorna sedan sjunker ökar igen risken för ras och skred.

Situationen i olika vattendrag baserade på preliminära uppgifter från Vattenregleringsföretagen och SMHI (fram till den 26 juli).

Ångermanälven

Uppmätta flöden vid Sollefteå kraftverk uppgick som mest till 1600 m³/s, vilket är betydligt lägre än vid flödet i augusti 1993 (2628 m³/s).

Indalsälven

Vattenståndet i Storsjön steg upp till 293,33 m ö h den 21-22/7 (tidigare högsta observerade sommarvattenstånd är 293,78). Tappningen ökades då till 1100 m³/s. Det är den högsta avrinningen från Storsjön under reglerad tid.

I Hammarforsen uppgick flödena som mest till 1940 m³/s. Högsta tappning under reglerad period är 2020 m³/s (1934), men då var regleringsgraden betydligt mindre. Före regleringarna uppmättes 2107 m³/s 1903.

Vid Bergeforsen i mynningen var flödet 2180 m³/s (22/7), vilket är ca 350 m³/s högre än 1995. Mätserien är från 1965.

Ljungan

I huvudvattendraget Ljungan tappades som mest 960 m³/s (22/7) i Skallböle kraftverk nedströms Stödesjön. Detta flöde översteg vårfloden 1966 (885 m³/s). I Stödesjön liksom i sjön Marmen noterades mycket höga vattenstånd.

I Ljungans biflöde Gimån var flödena mycket höga och översteg tidigare observerade värden. I den oreglerade övre delen uppgick flödet vid Gimdalsbyn till 146 m³/s (26/7). I mätserien från 1910 är det tidigare högsta flödet 131 m³/s (1988). I det reglerade nedre delen av Gimån tappades 310 m³/s vid Torpshammar under stor del av perioden.

Gimån, Torpshammar
Flödet i Gimån vid Torpshammar fick stor uppmärksamhet då Räddningstjänsten beslutade att bränna ner ett hus som annars riskerade att rasa ner i vattnet och påverka en bensinstation nedströms. Ett godståg fick stå på järnvägsbron för att tynga ner och rädda den i vattenmassorna.
Foto Sten Bergström

Delångersån

Flödet vid Rolfsta nedströms Dellensjöarna uppmättes den 26/7 till 95 m³/s och var då fortfarande stigande. Tidigare högsta flöde inträffade under vårfloden 1966 (90 m³/s). Mätserien är från 1930. Vattenståndet i Dellensjöarna är extremt högt när detta skrivs.

Ljusnan

Vid Svegsjön var det maximala flödet 760 m³/s, vilket är lägre än 1985 (870 m³/s)och 1995 (923 m³/s).

Nedströms ökade flödet på grund av de stora regnmängderna. Vid Dönje strax innan Voxnans inflöde uppgick flödet till 1087 m³/s. Högsta observerad flöde är 1504 m³/s under vårfloden 1966.

Efter sammanflödet med Voxnan nedströms Bollnäs ökade mängderna ytterligare. Vid Bergvik 2 mil från mynningen uppgick vattenmängderna till 1566 m³/s, vilket är ungefär lika mycket som under höstflödet 1985, men betydligt lägre än vårfloden 1966 (2640 m³/s).

I Alfta i Ljusnans biflöde Voxnan uppmättes nästan lika mycket vatten som 1985. I mängder innebär det 340 m³/s den 23-24/7 mot 360 m³/s som mest 1985. Flödena 1985 och 2000 är de högsta under en mätperiod av 50 år.

Översvämning vid idrottsplats, mycket vatten och barriärer uppsatta.
Voxnan svämmar över vid Edsbyns idrottsplats.

Dalälven

Vid Svärdsjö uppmättes 142 m³/s (26/7) och flödena är alltjämt stigande. Högsta observerade flöde på 165 m³/s uppmättes 1916.

Vattenståndet i Runn påverkar flödena i Faluån vid Falun. Den 26/7 var flödet sakta stigande liksom vattenståndet i sjön Runn.

Mälaren

De stora tillflödena och regnen över Mälaren har medfört att vattenståndet befinner sig på sommarrekord för juli månad (0,52 m ö h). Vinter och vårtid har dock Mälaren ibland högre nivåer.

Jämförelse med tidigare år

Sammanfattningsvis uppvisar flödessituationen i södra Norrland under juli 2000 stora likheter med händelserna sensommaren 1985.

En skillnad är att flödena i år kom ovanligt tidigt. 1985 skedde ett större dammras i Noppikoski, men något liknande större dammras har inte inträffat denna gång.

En annan skillnad är att Ljungan drabbades betydligt värre i år. Även under 1993 och 1998 drabbades Norrland av höga sommar- och höstflöden, men då främst området från Indalsälven till Luleälven.

Flödessituationen i juli jämfört med tidigare års höga flöden
Flödessituationen i juli jämfört med tidigare års höga flöden