Hål i molntäcket

Ett fenomen som kan väcka berättigat uppseende är till synes omotiverade hål i molntäcket. Sådana hål har observerats och rapporterats till SMHI bland annat i februari 2012 över Falsterbo och Övertorneå samt i september 2015 i närheten av Halmstad.

Den troligaste förklaringen till fenomenet är följande. Molntäcket (Stratocumulus eller Altocumulus) som syns på bilderna består av små vattendroppar.

Dessa droppar kan vara kraftigt underkylda. Om så är fallet och om ett flygplan eller någonting annat stör dropparna så fryser de plötsligt och övergår därmed från vatten till is.

En störning av ett flygplan, som är på väg upp eller ner, kan påverka molnet flera hundra meter omkring den punkt som planet passerar genom molntäcket.

I atmosfären sker ett nettoutbyte av vattenmolekyler (vattenånga) mellan droppar och atmosfären med en viss hastighet, som beror av hur fuktigt det är och vilken temperatur som råder. På samma sätt vandrar vattenmolekyler fram och tillbaka från luften och till iskristaller.

Emellertid finns det en skillnad så till vida att iskristaller vid låga temperaturer tillväxer snabbare än vad vattendroppar gör. Detta medför att iskristallerna som bildades genom störningen kommer att tillväxa på bekostnad av kvarvarande vattendroppar. Iskristallerna växer och vattendropparna avdunstar.

Då iskristallerna blivit tillräckligt stora kommer de att börja falla mot marken snabbare än rådande uppvindar. Detta gör att molnet tillsynes upplöses. Det bildas något som lite grand ser ut som ett hål.

Moln som består av iskristaller ser ofta lite trådiga ut medan vattenmoln är lite mer bulliga vita och grå.

Vid den tidpunkt då bilden ovan togs stod solen bara cirka 5 grader över horisonten. Solen står alltså väldigt lågt och lyser bara direkt på de övre delarna av molnelementen. De opåverkade delarna av molntäcket, som består av små bulliga tussar, ser därför ganska gråa ut.

Däremot i den del där molntäcket delvis har lösts upp kommer solen åt att lysa på kanten av öppningen. Därför blir dessa delar klart upplysta och syns tydligt vita.

Ringformat hål i molntäcket

Den 4 augusti 2012 kl 09.11 fotograferades ett ringformat hål i molntäcket över Kuivakangas, som ligger i Övertorneå kommun i Norrbotten, av Göran Mörtberg.

Ett hål till ...

Den 10 september kl 17.05 fotograferade Stefan Persson i Vilshärad, som ligger lite nordväst om Halmstad, ett hål.

De trådiga delarna i centrum består alltså av iskristaller medan de tussiga molnen i ytterkanterna består av underkylda vattendroppar.

Ett avlångt hål

En annan spännande variant av detta fenomen observerades av Anders Kristensson på västkusten.

I bilden till vänster blir tolkningen att det har passerat ett flygplan som stört det befintliga molnlagret.

Det vill säga de Altocumulus som täcker större delen av himlen (lite tussiga molnelement tyder på vattenmoln).

Störningen från flygplanet har gjort att molnens underkylda droppar snabbt frusit till is, läs mer ovan, varvid det trådiga (indikation på is) molnet och ett omgivande blått tomrum bildas.

Troligen har flygplanet flugit rakt men "spåret" efter flygplanet är inte rakt. Detta eftersom vinden varierar längs färdvägen vilket gör att olika delar av molnet förflyttas med olika hastighet.