Att presentera väder

Krönika av Sverker Hellström, klimatolog.

Hur ska man på bästa sätt presentera en väderprognos?

Det beror främst på mottagaren. Vissa nöjer sig med en symbol och en temperatursiffra utan något tjatande om högtryck här och lågtryck där. Andra sitter bänkande framför radioapparaterna varje gång det är dags för land- och sjöväder i P1.

Observationerna från våra fyrplatser har för många en nästan mytisk framtoning. Någon har till och med liknat det vid en sorts nationell revirmarkering från Bohuskusten hela vägen upp till Bottniska viken.

Presentera väder som har varit

Själv är jag inte prognosmeteorolog utan klimatolog. Det innebär att jag slipper den svåra uppgiften att försöka säga hur vädret ska bli. Det räcker om jag kan hålla reda på hur vädret har varit.

Även när det gäller att presentera det gångna vädret finns det olika skolor. Den traditionella väderkrönikan består av en strikt kronologisk beskrivning, där. Texten kompletteras med kartor som visar temperaturen och nederbörden i förhållande till normalvärdena.

Ett samlat värde för Sverige?

Under senare år har det blivit vanligt att man efterfrågar ett enda temperaturvärde eller nederbördsvärde för landet som helhet. Det blir då lättare att rangordna olika månader och år, och att lättöverskådligt visa tidsserier över hur temperaturen, nederbörden eller någon annan egenskap hos vädret har varierat över tiden.

I Sverige har vi länge varit ganska restriktiva med riksmedelvärden. Sverige är ett avlångt land med en fjällkedja och det inte så lätt att hitta ett värde som är representativt för hela landet.

Det har till exempel mig veterligt aldrig inträffat att hela landet fått mer nederbörd än normalt under en månad. Att hela landet fått mindre nederbörd än normalt har hänt. Men senast var i januari 1996, så även i det fallet är det långt mellan gångerna.

Beskriva ännu mer storstilade väder

Det finns också olika typer av index för att karaktärisera det storstilade vädret. Mest bekant är nog NAO. Ett negativt värde på NAO brukar innebära kalla vintrar och ett positivt värde milda vintrar. På vissa håll verkar det nästan finnas en föreställning om att NAO är en nyupptäckt kraft i naturen som styr vårt väder. Men NAO är egentligen bara ett mått på lufttrycksfördelningen över Nordatlanten och Europa. Och många lågtryck över Skandinavien brukar innebära att mild luft dras in från Atlanten.

Det har meteorologer vetat i alla tider.