Årets största sjudygnsnederbörd

I Sverige förekommer regn eller snö i genomsnitt 150 till 200 dygn per år, i fjällen något fler. Vanligen är nederbörden utspridd över året eller rör det sig om små mängder, men ibland förekommer perioder med ihållande nederbörd och dessutom stora mängder. Något ad hoc har vi valt att studera årets största mängd ackumulerad under sju dygn.

Mycket nederbörd under en längre tid kan orsaka problem i samhället. När vattnet inte hinner rinna undan ökar risken för översvämningar och om det rör sig om snö kan problem uppstå i trafiken. För att studera förekomsten av stora nederbördsmängder har vi valt att titta på de största sjudygnsnederbördsmängderna för varje år. 

Värdena har beräknats utifrån data i ptHBV, se nedan.

Hur den största sjudygnsnederbörden varierar geografiskt och över tiden beskrivs nedan. Till sist en utblick hur den kan förändras i framtiden.

Databasen ptHBV

För alla år och dygn sedan 1961 har uppmätta dygnsvärden för temperatur och nederbörd analyserats och räknats fram för ett gridnät över Sverige. Denna griddade databas, kallad ptHBV, utgör ett bra hjälpmedel om nederbördens eller temperaturens fördelning i tid och rum ska studeras. Tidsupplösningen är alltså dygn och den rumsliga upplösningen är 4 km.

Analysen bygger främst på observationer som finns vid SMHI. Metodiken, som används, ger en utslätning av nederbördsfältet. Extremt höga värden dämpas och vissa 'torra' gridpunkter kan få aningen nederbörd då de egentligen har haft uppehåll.

Perioden 1961-1990

Under normalperioden 1961-1990 föll de största sjudygnsnederbörderna främst i de områden där vi även har mest nederbörd sett över hela året. Det vill säga i fjällen och på västsidan av det Sydsvenska höglandet. Även de höga värdena strax innanför södra och mellersta Norrlandskusten följer detta mönster.

Typiska högsta värden ligger kring 100 mm under sju dygn. De lägsta värdena av sjudygnsnederbörden ligger vanligen i intervallet 50 till 60 mm.

Perioden 1991-2013

Mönstret hur årets högsta sjudygnsnederbörd fördelar sig över Sverige efter 1990 har inte ändrats. Däremot har värdena stigit. För att förtydliga denna förändring har skillnaden mellan de två perioderna beräknats; se nästa avsnitt.

Skillnaden i sjudygnsnederbörd mellan 1991-2013 och 1961-1990

Över större delen av landet har årets högsta sjudygnsnederbörd ökat.

Några undantag finns, men förändringar mindre än cirka tio procentenheter kan anses vara små.

Det finns några områden i Götaland och ett kustnära område i och kring Ångermanland där förändringarna har varit relativt sett stora.

Förändring år för år 1961-2013

Genomsnittet av den årliga största sjudygnsnederbörden för hela Sverige har ökat med cirka 15% under perioden 1961 till 2013.

Varje års största sju-dygnsnederbörd för hela Sverige för perioden 1961-2013 baserat på ptHBV-data.
Varje års största sju-dygnsnederbörd för hela Sverige för perioden 1961-2013 baserat på ptHBV-data.
Förstora Bild

Årets största sjudygnsnederbörd – så blir framtiden

Årets största sjudygnsnederbörd förväntas öka. I slutet av seklet kommer årets största sjudygnsnederbörd att vara 0-50% mer än under perioden 1961-1990, beroende på vilket scenario som används. Ökningen beräknas vara större över Östersjön och i norra Sverige.

Mer om Årets största sju-dygnsnederbörd